Kan jag…….kan du!

IMG_2353

En liten berättelse!

//”Där står hon igen! Så tjatigt att se. En selfie och så det där #mot60 tjafset…Hon har säkert gener som gör att inte fettet fastnar på henne. Eller tuggar salladsblad. Lever nog ett urtrist liv och unnar sig aldrig något förutom kanske en bit selleri på helgen. Fan, vad trist! Tänk att aldrig få ta för sig av livets goda…..”, sa mannen medan han flåsade lite lätt. Han var röd i ansiktet och hade blivit andfådd med åren. Det var blodtrycket som spökade men för sjutton, han närmade sig ju 65. Lite krämpor hörde väl till på något sätt?

Midjemåttet hade ökat. Skjortan spände över den runda magen och knapparna såg ut att vilja sticka sin kos. Han älskade god mat och det där med att röra på kroppen var inte hans grej.  Alkoholintaget var måttligt tyckte han. Några flaskor vin på helgen och en konjak ibland. Det var banne mig inte mycket för en man i hans storlek. Nej, för fan….man ska leva livet medan det pågår…! Sitta där som en självplågare och peta i rårivna morötter, det var ingenting för honom….

Läkaren hade visserligen påpekat fördelarna med att motionera men han kunde inte för sitt liv se en bild av sig själv iförd tights på ett gym. En gammal gubbe! Bland alla  vältränade unga människor! Fullkomligt urlöjligt och det skulle aldrig ske. Gå ut och promenera kunde man kanske göra men det var ju så satans tråkigt. Kallt, blött, halt eller också för varmt. Det var aldrig rätt väder och gå en promenad i spöregn var helt uteslutet.

Nu väntade dessutom julen. Han älskade julmat! Skinka, köttbullar, Janssons frestelse, sillsallat, glögg, öl, snaps…. Det vattnades i munnen bara han tänkte på det. Middagarna skulle bli många med släkt och vänner. Det skulle fan sitta där och banta. Vore ju för jävla trist. Nej, efter trettonhelgen. Då skulle han väl ta tag i de där promenaderna. Inte nu! Sedan….//

Ja, det där var en fiktiv person. Men jag har träffat honom! Eller henne! Många gånger. Det som alltid framgår vid en diskussion är att mat och ett slappt liv är ”livets goda”! Jag har aldrig förstått det där. Vi ska alltså belöna oss med något som går att äta! Alltid. ”Jag tog en hamburgare på vägen hem för det var jag värd”, eller ”en skål lösgodis på kvällen har jag gjort mig förtjänt av”….

Varför har vi inte förtjänat något bättre? En äcklig processad hamburgare med feta pommes är alltså något vi är värda att äta? Jag är värd mycket mer än så! Varför inte spara allt det där vi ”har gjort oss förtjänta av” till en spahelg, en massage, middag på en bra krog eller en PT timme?

Faktum är att jag som står där på bilden inte alls har några speciella gener som hjälper mig att inte bli fet. Jag har bara bestämt mig för att inte bli det. Jag är fast besluten att hålla mig så frisk och stark jag kan så länge jag lever. Det är bara en enda som kan påverka om det blir så och det är jag. Och kan jag – kan du!

 

 

Och mörkret sänker sig ned…

night-2938792_1280

Morgonens promenad togs i kompakt kolmörker. Ja, fastän med pannlampa förstås. Den är jag lite förbannad på då den har osmaken att ganska snabbt slockna. Den lyser fantastiskt i en kvart och sedan blir ljuset sämre och sämre vilket inte är någon hit när man befinner sig mitt i skogen. Beckmörkt! Inte för att jag är rädd eller tycker att mörkret är obehagligt utan det är rätt och slätt bara besvärligt. På grund av detta välkomnar jag snön. Det behöver inte komma en halvmeter utan räcker med några cm som ligger kvar i några månader. Om  man nu kan få beställa….

Jag älskar inte vintern. Jag skulle ljuga om jag sa det men eftersom det ju är omöjligt att rå på våra årstider så väljer jag att gilla läget så gott det går. Det där blir jag bättre och bättre på för varje år. Att gilla läget. Att inte ideligen längta till någon annan del av året eller del av världen utan att faktiskt bara vara i nuet. En konst. Kanske är jag buddhist fastän jag inte har en aning om det?

Inställningen betyder allt och avgör om det är en uppförsbacke eller nedförsbacke. Är glaset halvtomt eller halvfullt? Allt sitter mellan öronen och det är endast där vi kan bestämma om livet ska vara skit eller riktigt bra. Ingenting annat har egentligen någon större betydelse. Vi är vad vi väljer att vara.

Självklart har vi alla mungiporna mer eller mindre i en glad vinkel men jag försöker hitta det som är roligt i tillvaron och har helt slutat att jämföra mitt liv med andras. Jag tror att många gör det och på grund av andras ”uppenbara lycka” inte riktigt kan njuta av sin egen. Det som ger glädje till dig kanske inte alls tilltalar mig och tvärtom. Jag kan få rysningar av välbehag när jag går en iskall promenad i en vacker skog. Den där fina skogen med mossa över stenarna och glest mellan stammarna medan en blek vintersol silar in sitt ljus i trädkronorna. Visst är det härligt att strosa utmed en havskant och höra vågorna slå mot stranden men ändå…..så är det inte där som jag hör hemma. På besök en tid, gärna. För evigt, nej!

Jag har varit på shoppingrunda idag. Det händer inte alltför ofta då jag är världens sämsta att ”gå i affärer”! Tyvärr är det ju så med garderober att de behöver förnyas ibland. Som vanligt rantade jag runt på ett stort köpcenter med svetten rinnande i min frustration över att inte ens hitta minsta lilla T-shirt. Jag gör samma tabbe varje gång jag ska handla något. Vad har jag där att göra? Jag hatar köpcenter! Alla köpcenter! Jag hatar att köpa kläder och fullkomligt avskyr att ställa mig i en provhytt. När jag har pinat mig i någon timme eller två brukar jag svärande åka hemåt och susa upp till den lilla hålan som ligger någon mil norrut. Där finns ett par ynka butiker och där! Där hittar jag alltid kläder. Varför åker jag inte dit direkt? Obegripligt!

Klockan har hunnit bli strax efter 20 och utanför mitt fönster är det åter kolsvart. Hundarna har rullat ihop sig som små bollar i kökssoffan och jag lyssnar på en ljudbok. För en gångs skull gör jag inget annat. Det är ovanligt då jag oftast pillar med något. Jag kan inte riktigt komma över att det är slöseri med tid att bara sitta där. Lyssna på en bok kan man ju göra samtidigt som man har något annat för händer. Men inte den här kvällen. Jag sitter alldeles stilla utan minsta lilla pärla eller kristall att limma eller sy fast. Det känns lite märkligt. Jag gillar det inte men idag tänker jag löpa linan fullt ut. Jag ska sätta mig och titta på TV! Det är väl något som alla gör men…..inte jag. Urtrist och totalt bortkastad tid men idag ska det ske. Åtminstone en timme! Kanske…om jag står ut..!

 

Vägen till ekonomisk undergång….

money-1428594_1280-2

Casumo, LeoVegas, Kaboo, Spinit, Comeon, MrGreen…..känner du igen de där! Jag tror nästan att det dyker upp en liten melodislinga när du läser namnen. Vi kan inte värja oss även om vi vill från den helt vansinniga reklamattack man överöser oss med från alla dessa casinon på nätet. Vi spelar som aldrig förr!

Kanske vinner någon en summa pengar efter många års spelande. När man i åratal har satsat flera hundra kronor i veckan för att få ”den där” storvinsten så kanske man i bästa fall vinner några tusenlappar. Att summan,  om kronorna istället hade sparats, troligtvis skulle vara betydligt högre tänker man inte ett ögonblick på. Kanske har man tur efter att ha skrapat tusentals trisslotter och äntligen vinner en femhundring. Att lotterna har kostat en hel del finns inte i minnet när det ”plötsligt händer”!

Vinn miljoner på freespins, spela hemma vid din dator, på din mobil….det tjatas om och om igen. Reklamslingorna är fler än nyheterna och det är beundransvärt hur många olika nätcasinon som existerar. Allt för att dina pengar ska försvinna till….ja, vad försvinner de till? Vem får njuta av dina surt förvärvade slantar som du så naivt spelar bort kväll efter kväll i jakten på lyckan i storvinsten? Staten, privata bolag, någon rik jävel som gnuggar händerna när du satsar dina kronor – igen!

Jag lyssnar mycket på ljudböcker när jag knåpar på mina glittrande skapelser men ibland åker radion på. Reklamen snurrar. Det är sex och spel, spel, spel, spel och sex igen. Vuxenlekar och nätcasino i en ständigt icke sinande ström.

Jag har aldrig i mitt liv spelat på ett nätcasino. Faktum är att jag inte spelar alls. Jag tror att det är vägen till sin egen undergång att falla för dessa freespins. Rätt vad det är sitter du där och spelar bort varenda krona i tron att lyckan snart kommer  i en storvinst. Jag är säker på att det är hur enkelt som helst att fastna i fällan. Det blir ett beroende precis som längtan efter sprit, cigaretter eller droger.

Jag har sett en storspelare en gång. Han kammade hem en miljon på trav. Då, för 40 år sedan. Det var hysteriskt mycket pengar på den tiden. Blev han lycklig och glad, reste och satt där på en strand med vit sand och vajande palmer, njutandes en cigarr i skuggan? Köpte han fina bilar, båtar och lyxiga prylar….blev han lyckligare? Nope! Han spelade bort hela skiten!

Jag vill citera något som är skrivet så fantastiskt bra av Stefan Ekberg

”Sannolikheten för att få sju rätt på Lotto är 1 på 6 724 520. Det är som att fylla ungefär sexton fotbollsplaner med dricksglas där 6 724 519 glas innehåller urin och ett glas innehåller äppeljuice. Hittar du glaset med äppeljuice?

Sannolikheten för att vinna en miljon eller mer på triss är 1/55556. Det är som att ställa upp hela Gotlands befolkning på rad och stoppa ett kuvert med en miljon i fickan på en av dem. Ditt jobb är att hitta rätt person.

Sannolikheten att vinna mer än 100 kronor på triss är 1 på 667. Det är som att köpa en lott varje dag i sitt liv och kanske vinna hundra kronor vartannat år.”

Tänkvärt! Eller hur?

Tur att man kan stänga av sin radio och slippa det eviga malandet av reklamslingor för vare sig man vill eller ej så fastnar de i huvudet. Likt en vattendroppe som med sin eviga träff mot ett berg till sist åstadkommer ett hål så sitter reklamen där. Inbankad genom sin ihärdiga upprepning och vi kan inte värja oss. Vi kan inte längre leva i världen ovetandes om freespins och sexleksaker utan det sitter där, inpräntat. Även om vi inte alls har lust att nynna på vuxenlekars reklamslinga så rätt vad det är så gör vi det. Den finns där. Eller det där sista på reklamen för MrGreen.

Det är trevligt med pengar men det är inte nyckeln till lycka. Det tycker jag blir väldigt tydligt när man ser alla dessa stormrika artister som väljer att ta livet av sig trots att de har precis allt. Hur som helst så är det bättre att spara en slant varje månad än att spela bort den. Även om det låter fasansfullt präktigt så är det faktiskt så man bygger upp sin ekonomi. Inte genom freespins….

 

 

Snipp, snapp snut och där…….var nog sommaren slut!

blueberry-2598341_1280

Augustimörkret har rullat in och nedräkningen har börjat av timmarna med dagsljus. Det är inte särskilt varmt i solen längre och vi har endast några dagar kvar tills det är september. Uuh, vad fort det gick. April till nu – swish! Mår du dåligt av det? Att det går mot höst?

Jag gillar hösten. September och oktober kan vara underbara men sedan så skrattar jag inte så värst längre. Då, när dagarna inte hinner bli ljusa förrän det är mörkt, när man inte kan gå ut utan att ha sina dubbade kängor och långkalsonger, när man måste skrapa rutor och skotta snö…….DET, kan jag vara utan. Tyvärr har vi ju inget val utan man får stånga sig igenom den där förhatliga vintern vare sig man vill eller ej. Att flytta någonstans där det är outhärdligt varmt större delen av året lockar inte heller så jag antar att det bara är att gilla läget och göra det bästa av det. Vad ska vi då göra för att må bra? Här kommer min lista som jag följer slaviskt för att inte förlora förståndet under alla mörka månader som komma skall!!

  1. Införskaffa D-vitaminer. Börja boosta nu! Eftersom solen mest lyser med sin frånvaro i vårt avlånga land så lider vi brist på denna lyckovitamin. Börja ät nu!
  2. Rör på dig! Dra igång dina endorfiner och knarka dig hög på dessa så fort du har en chans. Endorfiner är kroppens eget ”morfin” och om du låter detta bubbla runt i ådrorna så blir du glad. Av att vara glad blir man ÄNNU gladare och det är en total win-win situation. En underskattad drog som alla läkare borde pusha varenda levande själ att ta….
  3. Håll koll på temperaturen! Jo, hör här!Amerikanska meterologiska institutet publicerade en studie 2011 och enligt den upptäckte man att temperaturen hade stor påverkan på vårt sinnestillstånd, mycket mer än vind, fukt och andra variabler. Enligt dem så maximerades lyckan vid 13,9 grader. Glöm alltså inte att hålla koll på väderrapporten. Det är bara att ta ledigt och rusa ut om man nu spår att graderna ska hamna ungefär där! 13,9 grader…..hm, tror faktiskt att jag kände mig väldigt lycklig i morse och fasen vet om det inte tangerade just den temperaturen.
  4. Dra på smilbanden. Den som hänger läpp hela dagarna tenderar att bli en riktig surkart medan de som ler mot sin omgivning blir gladare, tänker produktiva tankar och förbättrar sitt humör! Så, flina på!
  5. Ställ in din hjärna på lycka. Ratta fram till rätt kanal och se till att få in den igen om det börjar spraka och knastra. Allt kommer att bli bra och allt annat är inte  möjligt. En bra ledstjärna tycker jag när nu världen är skvatt galen.

Sådär enkelt är det kanske inte men det är väldigt sant att livet blir vad vi gör det till. Ingen annan än du är ansvarig för hur du väljer att leva. Kasta inte bort tid att älta det som inte går att ändra. Kanske har du inte fått en perfekt barndom,  kanske lever du inte i det perfekta förhållandet, kanske gjorde du ett dumt yrkesval, kanske lever du inte i nuet pga att du ideligen önskar dig någon annanstans. Till helgen, till en semester, till kvällen, eller väntar på storvinsten som ska ge dig lycka?

Försök att hitta glädjen i vardagen för egentligen är det precis DET, som är livet. Alla dessa ”vanliga” timmar som vi gör det där vi inte tänker på att vi utför. Det perfekta förhållandet finns bara i böcker, den perfekta barndomen är få förunnat och pengar är inte vägen till lycka. Det blir väldigt uppenbart när stenrika världsartister tar livet av sig på löpande band. Det kanske inte blev så kul när allt som gick att köpa var inhandlat?

Som vanligt är jag klok som en bok. Herregud, vart ska detta sluta? Min dag har börjat med en långpromenad i en fantastisk skog med en god vän och ett gäng hundar. Nu, efter att ha tagit en långfika ska jag sätta mig vid symaskinen. Där väntar ett antal timmar för att sedan fortsätta dagen med att limma flera tusen kristaller på en BH! Ännu en atlet ska få gnistra på scenen i en av mina skapelser. Gymmet fick inget besök idag. En justerad rygg, hand och rumpa behöver en vilodag. Huvudet håller inte med men måste tyvärr backa ett par steg då kroppen har höjt rösten på skarpen. Vila kallas det.

I en mörk skog…..

svamp 2.jpg

Hon hade gått en stund och insåg med en bedövande insikt att hon var vilse. Det hade börjat mörkna och den täta skogen såg likadan ut åt alla håll. Varifrån hade hon kommit? Hon var säker på vilket som var söder och norr …eller var hon det? Hon hade följt ravinen norrut och sedan vikit av på en stig med oländig terräng. Det var sly överallt och hon hade hoppat som en bergsget för att ta sig fram. Vilket jävla påhitt att gå in just här!

Hon stod stilla en stund och försökte koncentrerat lokalisera var hon befann sig. Gick hon i cirklar? Hon fnös åt sig själv och insåg att det inte alls var omöjligt. Hon hade varit ute länge nu och borde verkligen bege sig hemåt. Efter en viss tvekan bestämde hon sig för att kliva rakt ut från den punkt där hon befann sig. Rakt in i snår och den sly som låg i flera lager på backen. Det måste vara åt rätt håll. Det måste vara det.

Hon stelnade till! Ett ljud! Vad var det? En älg, ett rådjur eller kanske ett vildsvin? Var skulle hon ta vägen om det kom ett ilsket vildsvin med ett batteri av små vildsvinsbarn på släp? Hon hade aldrig varit särskilt vig och tanken på att slätkarta upp för en trädstam fick henne att fnittra till. Hon insåg att det inte var en utväg. Hon stod stilla och hjärtat slog en dubbelvolt när en stor rovfågel lättade från marken och fladdrade iväg….det var bara en fågel…

…..ja, och sedan hittade jag en jäkla massa svamp igen så där rök min skogsthriller. 🙂 Men, visst började den bra? 😉 Det var en beskrivning av den skog jag knallar runt i och letar efter skogens guld.  Jag kan dock inte gå vilse. Den är alldeles för liten,  men gå i cirklar är jag bra på. När blicken är riktad nedåt kan man hamna var som helst. Sly, omkullfallna träd, oländigt och besvärligt och det är precis där man hittar kantareller. Inte i den där fina bekväma skogen. Den där som ser ut som en teckning av John Bauer. Man ska ta sig dit det är lite bökigt att gå. Det ska växa björk, hassel och barrträd om vartannat och det får gärna vara en massa sly på backen som någon har röjt för något år sedan. Där hittar man kantareller. Promise!

Varför plockar jag egentligen kantareller? Jag har gjort det så länge jag kan minnas. Jag äter inte eländet. Smaken är vidrig och går inte att kamouflera med vare sig kryddor eller lök.  Konsistensen påminner dessutom om små bitar av gummisnodd…  Jag tror  inte heller att det är särskilt nyttigt men det är inte orsaken till att jag ger bort all svamp. Det är äckligt helt enkelt.

Dock är det är rofyllt att leta kantareller. Jag går aldrig någonsin sakta men när jag kopplar på min svampletarblick så stannar tempot av och jag kan helt avkopplad gå och strosa i timmar. Igår strosade jag ihop 4,5 kg kantareller, idag blev det 1 kg. Någon av mina vänner blir lycklig igen.

Nu ska jag strosa in till soffhörnet och lyssna färdigt på en bok. Stefan Sauk och jag, vi håller ihop. Det börjar dock bli kris. Jag har lyssnat på allt som Stefan Sauk har läst in och nu måste jag hitta någon annan inläsare som jag inte retar mig på. Någon som inte läser urtrist eller överdriver, någon med en behaglig röst och precis lagom teatralisk. Tips mottages med tacksamhet. Livet utan Stefan kommer att bli fattigt men det är oundvikligt. Vi kommer att göra slut.

Inspiration är en lyx…

.people-wait-quote_Fotor

 

…brukar jag alltid säga. Just nu lyser den dock med en förfärande frånvaro och jag går till gymmet på ren och pur vilja. Bara vilja. Visst känns det bra efter ett pass och visst är det precis det jag behöver men….jag skulle ljuga om jag inte erkände att det är motigt. Det är just i det här läget som man måste ha den där planen. Planen som inte har kryphål för olust och som saknar genvägar till det mål jag har satt upp. Bit ihop och bara GÖR det du har tänkt. Och, jag biter ihop. Och gör! Det var förra veckan, i förrgår, igår och idag, i morgon är en annan dag. I morgon är allt annorlunda. Det är bestämt och det måste vara så. Allt annat är otänkbart.

Men hur ska allt kunna gå som på räls? Det är omöjligt och otänkbart då vi alla ju bara är människor. Människor med våra fel och brister, med våra ljusa sidor och våra tillkortakommanden. Vad ska vi göra åt det? Platt intet! Det är bara att rasa ihop, tappa lusten på allt och så resa sig igen. Det är inte hur många gånger vi faller som räknas utan hur många gånger vi reser oss upp.

Om livet idag blev en riktigt usel föreställning med korkade val så är det inte för evigt.  I morgon är en annan dag. Vi gör det bättre i morgon. Vad vi gjorde idag är redan passé, ointressant och omöjligt att spola tillbaka och göra om. Gjort är gjort och det enda vi kan göra är att göra det bättre. I morgon!

Jag har varit hos min gamla mamma idag. Hon visste inte att jag skulle komma och satt på balkongen i sin rullstol alldeles ensam när jag dök upp. Hon sa att jag väckte henne i en dröm. Hon  hade drömt att hon kunde gå igen och hade varit på en promenad. Hon sa att varenda steg kändes i hennes kropp och i det ben som inte finns kände hon trots allt att hon satte ned foten. Steg efter steg…! Hon hade känt sig lycklig i drömmen. Fri! Friheten att kunna resa sig själv, sätta ett ben framför det andra och bara helt enkelt – gå! Det fick mig att fundera på min egen olust, min avsaknad av inspiration och där, där på balkongen bredvid min mamma så kände jag mig bortskämd och usel som väntar på att det ska kännas ”kul” att träna. Jag väntar på att allt ska vara motiverande och det faller mig inte ens in att jag ska vara förbannat glad över att jag över huvudtaget kan gå!

Min älskade gamla mamma som så ofta får mig att förstå att livet är nu! Att det är precis nu som vi ska ta tillvara på varenda sekund oavsett vilken ålder vi är i. Vi vet aldrig när det kommer att ändra sig. Vi har ingen aning om vad som händer innan dagen är slut. En gång åkte jag ifrån henne och skulle stanna till och rida min häst på vägen hem. Vi hade varit och tittat på vitsippor i min gamla hemstad och jag mådde inte helt bra när jag satte mig i bilen. När jag satt på min häst några timmar efteråt fick jag en hjärnblödning. Det kommer alltid att vara den stund då jag insåg att livet inte är att lita på. Det är inte någon säkerhet att vi är unga, friska och starka…..allt kan hända. Och, det kan hända från en sekund till en annan.

Ingenting kan någonsin bli detsamma efter en upplevelse där man svävar mellan liv och död. Allt blir annorlunda och man får en annan syn på livet. Det är märkligt att det ska behövas en så obehaglig upplevelse för att förstå att nuet är det enda vi har! Då har passerat och sedan är inte säkert att vi får uppleva.

Jag minns att det fascinerade mig att träden fortfarande vajade i vinden, människor skyndade till något utanför mitt sjukhusfönster och livet bara fortsatte fastän jag låg där. Det var en stark, konstig och mycket speciell upplevelse. Det ändrade allt för resten av mitt liv. Jag älskar livet. Jag fattar verkligen att det bara är till låns och kan tas ifrån oss när vi minst anar det.

Nu sitter jag här i kökssoffan med mina små knallkorkar vid min sida. Jag har ett glas iskallt vin och smuttar på. Snart ska jag fixa en sallad till oss och ramla ned i soffhörnet och titta på något meningslöst program på teven. Kanske tar jag ett glas vin till. Det är livet som pågår och jag älskar det. Varenda sekund. Även när jag är helt lack på inspiration!

 

35 liter antioxidanter!!

IMG_0980

 

Goda, mörka och alldeles svenska blåbär. Inte de eländiga, smaklösa sakerna från ICA som jag köpte häromdagen, plockade i Chile – packade i Polen! Helt sjukt! Endast Sverige svenska blåbär har! Och nej, det är inte jag som har plockat dem. Jag kan inte plocka bär. Jag irrar och virrar runt blåbärsriset och kan, en bra sommar med överfulla buskar, kanske skrapa ihop en liter. Efter några timmar!

De här bären har en tapper själ plockat och rensat för att sedan sälja till någon som jag. Han har krälat på knä i all oändlighet och slagits med mygg och kryp, rensat alla dessa liter och sålt till mig för en i mina ögon struntsumma med tanke på allt arbete som ligger bakom! Det kommer att räcka i ett år. 1 dl i gröten varje dag, 365 dagar blir i runda slängar 35 liter. Lucky me! Nu ska jag bara ha tag på någon som gillar att plocka hallon så är jag rustad inför vintern. Och ja, jag är kass på att plocka hallon också. Faktum är att jag är helt usel på att plocka allt i bärväg. Däremot är jag en jäkel på att hitta och plocka svamp vad nu det ska tjäna till. Jag äter inte svamp! Det luktar äckligt, smakar äckligt och konsistensen är äcklig……men det är roligt att hitta! =)

Morgonpigg som jag är så blir dagarna ganska långa. Kl 05.45 var jag ute med penseln i högsta hugg och målade hus för brinnande livet. 2 timmar senare började jag arbetet med att flytta en byggnadsställning från en plats högt uppe på tomten till en plats betydligt lägre…..60 m bort. Det verkar kanske inte så märkvärdigt ut för den som inte har burit en byggnadsställning förut men det blev en ganska ansträngande timme. Enligt den otroligt smarta klockan så gick jag 5 km och 36 våningar. Hur mycket jag nu bar i vikt sett framgår dock inte men det är en hel del stålpinnar och de är inte plättlätta. Man får se det som en träning och bara slita på. Gymmet fick inte något besök denna dag.

Faktum är att mitt eviga målande denna sommar som snart inkluderar 3 inte alltför små byggnader är – skitjobbigt!! För att inte drabbas av en ”målaraxel”, jag är säker på att den diagnosen finns liksom löparknä, så målar jag omväxlande med vänster och höger. Det kanske är helt naturligt för vem som helst att använda vänsterhanden men det är det inte för mig. Jag är totalt högerhänt och vänster hänger bara med som en slags mespropp utan egentlig uppgift.  Nu har jag dock ändrat på det och vänstersidan börjar komma ikapp höger. Lite sämre motorik men det är ju självklart då den bara har åkt snålskjuts på höger i 59 år.

Alla klagar på sommaren men jag har faktiskt inget negativt att säga i år. Vädret är perfekt. Det är svalt och soligt. Kan ju inte bli bättre när man har en jobbarsommar och renoverar hus varenda sekund. Självförvållat dock då åren har gått och vi bara har legat och skvalpat i poolen istället för att ta hand om huset som sakta har tappat sin glans. Så jag tränar och målar, tränar och målar, tränar och målar men idag ska jag variera mig lite. Idag ska jag rulla rullstol. Långt! Mamsen ska på utflykt och vad gör man inte för en gammal mamma!?

Att rulla en person i rullstol är allt annat än latmansgöra. Det är tufft. Kanske tror man på något sätt att rullstolen rullar av sig själv? Så är det nu inte. Dessutom är den som sitter i rullstolen oftast oförmögen att röra sig vilket leder till att man ideligen måste parera vid trottoarkanter och annat.

Idag ska det bli strålande sol och 23 grader. Klädvalet är enkelt när jag ska dra rullstol i sammanlagt en mil. Det blir träningskläder på. Jag kommer att bli svettig även denna dag.

 

 

Måste nog köpa större tallrikar…

IMG_0862

Det finns många fördelar med att träna hårt men den allra största av dem är att man kan äta! Mycket! Jag älskar att ha en proppfull tallrik med mat. Med en massa grönsaker är det ju vackert så att man kan falla i gråt! Jag skulle aldrig i livet klara av att vara utan mat. I fångenskap skulle jag berätta precis ALLT efter svält i sisådär 3 timmar. Det går inte att vara utan bränsle i min kropp. Det är fullkomligt obegripligt att lyssna på någon som säger ”ja, jo, jag åt en halv tallrik soppa för 8 timmar sedan” eller ”jag glömde att äta”! Hur kan man glömma att äta?

Så fort min tallrik är tom och jag sitter där med ett saligt flin i ansiktet, mätt och belåten,  så tänker jag direkt på när jag ska äta nästa gång och VAD jag ska äta. Det känns högst normalt i min värld men jag har förstått att det inte är alla som lägger så stor vikt vid vad som ska stoppas in i foderluckan eller när! Men, alla har vi olika mål i livet. Mitt är att vara vältränad, må riktigt bra och bli så stark det är möjligt för mig att bli. För att uppnå det krävs det helt enkelt mat! Man kan inte må bra om man inte äter. Man kan inte uppnå träningsmål om man inte äter och man kan inte förvänta sig att ha energi om man inte äter. Det borde inte vara så svårt och ändå så vet jag så många som lever på nudelsoppa och kaffe.

Om vi har en bil så tankar vi den och servar den men vår kropp lämnar vi åt sitt öde  med en skötsel under all kritik. Det kan komma som en chock men vi får ingen mer! Vi får bara en endaste en under vår livstid och livet går inte i repris så att vi kan ändra på något och göra det bättre nästa gång. Det är här och nu vi har chansen att ta hand om vår lekamen. Så varför är det så många som inte gör det?

Inom den värld där jag känner mest folk, fitnessvärlden, så har jag lärt mig att ingen äter så bra kost, så mycket mat och så genomtänkt som dessa. Den oinvigde tror att deras vältränade kroppar blir till av skitpreparat och annat men sanningen är att deras kost är nyckeln till framgången. En släkting tittade på en bild av en kille jag har sytt poseringsbyxor till och gjorde genast sin åsikt till en sanning.”Den där killen har ju tuggat i sig anabola, ingen kan bli så där annars”….och så var det ingen idé att protestera. Jag vet att sanningen var en helt annan då killen ifråga är en total renlevnadsmänniska som inte skulle ta en magnecyl ens men jag orkade inte ens ta diskussionen. Meningslöst.

I själva verket så är det just kosten som leder till möjligheten att utveckla vackra muskler och styrka. Inga konstigheter utan potatis, kyckling, fisk, grönsaker, rotfrukter, nötter, kvarg, ägg…… det som precis alla borde äta för att må bra. En vältränad kropp börjar inte på gymmet eller i löparspåret! Den börjar i köket! Det finns inga genvägar. Det behöver heller inte vara så svårt. Koka ett par potatisar, en knippa broccoli och slänga in en bit fisk i ugnen medan potatisen kokar är inte matlagning på avancerad nivå. Det klarar alla!

För dig som kämpar med att få ordning på det du stoppar i dig, se till att få ett kostschema! Ett schema som är anpassat till ditt tempo och dina aktiviteter. Inget krångel. Sedan handlar du efter detta så att allt finns hemma i skåpet när du ska äta. Nyckeln till att verkligen laga maten ligger i att ingredienserna finns i kylen eller skafferiet, annars skiter det sig direkt. Någon skrev till mig att ett kostschema blir endast bra om det följs och det är verkligen sant! Men, tänker du, jag ska ju inte tävla eller ens träna särskilt hårt. Strunta i det, skaffa dig ett schema i alla fall. Du ska ju leva, prestera på jobbet, kanske ta hand om dina barn och det krävs bra energi till det. Inte nudelsoppa, kexchoklad och kaffe. Pekpinne framme här! Sköt om din kropp!

Har jag då alltid varit så himla nyttig. Nope! Det har jag inte! Jag har varit periodare under hela mitt vuxna liv. Ett tag hade jag dille på att fasta vilket jag idag inte skulle klara en halv dag. Jag har ätit vegetarisk kost i perioder men klarar inte av att vara utan fisk. Ibland har jag varit en slarver och ätit Findusrätter högt och lågt men sedan säkert 10 år tillbaka så har jag en genomtänkt kost. Vissa dagar går jag loss på onyttigheter men jag styr snabbt tillbaka till min ”vanliga” mat. Potatis, fisk, kyckling, rotfrukter, grönsaker….!

Veckans första dag passerad och vi är inne på dag 2. Måndagens gympass bestod av lats och bicepsträning. Det är ganska tungt men väldigt kul pass. Avslutade med bicepscurl ss hammercurls och det var väl också fan om jag inte ska komma förbi den där 20 kg spärren. 12-15 reps x 3 och det är helt omöjligt att komma över 20 kg i bicepscurl.  Jag ska, jag ska, jag SKA ta 25 kg innan året är slut! Jag bara ska helt enkelt!

IMG_0868

Idag är det tisdag morgon. En liten hund tyckte att 04.35 var en lysande tid att stiga upp så det var bara att lämna den sköna sängen och gå ut i den svala morgonluften. En lång promenad i skogen väntar lite senare och ett tungt benpass på gymmet. Men nu känner jag att de två knäckemackorna som fick slinka ned till kaffet vid 5 är helt borta ur mitt system och magen knorrar igen. Dags för havregrynsgröt och blåbär. Som sagt, mat är livet på en pinne! Ät väl alla vänner! =)

 

 

 

Sommar, sommar, sommar…

svensk sommar

13 juni! Det har ju inte börjat så där superbra med sommaren 2017 men…det ändrar sig säkert snart. Från att vi just nu irriterar oss på regn så kommer vi snart att stånka över att det är för varmt. Svenskens dilemma. Vi är aldrig nöjda med vädret.

Från att leva instängda i lägenheter och hus under långa månader så har vi så klart förväntningar när det äntligen är möjligt att vistas utomhus. Utomhus kan även vara ett rum med glas som är utomhus, fastän inne! Då kan man ju använda grillen ute, fastän man är inne och nästan uppleva det som om man vore ute. Fantastisk uppfinning, pensionärskuvösen. 🙂 Grillen är oerhört viktig för svensken. Man måste grilla sin mat på sommaren. Alltid!

När jag var yngre så längtade jag alltid till sommaren, till värmen, till solen, badstränder och den var alltid så lång den där sommaren. Numera så är det juni, midsommar, juli swishar förbi och så är det augustikvällar och mörker igen. Expressommar liksom. De där förväntningarna jag hade på sommaren är inte så stora längre. Det är ett par månader som alla andra och med lite tur så kan vi sitta ute några kvällar på bryggan utan täckjacka. Det är så den är. Den svenska sommaren. Icke tillförlitlig, Ombytlig. Varierande. Kanske är det just det som är själva grejen med ”den svenska sommaren”?

Här kommer i alla fall dagens prognos för området där jag bor. Från tidig morgon mulet och ca 11 grader, vind från nordväst med ca 3 m/sek. Senare fram på dagen blir det någon solglimt men även regnskurar….och molnigt med lite mer vind som då kommer norrifrån. På eftermiddagen blir det sol, moln, vind och lite varmare med upp till 17 grader….om det inte regnar för i regnet kan det bli kallare. Det ska även blåsa från norr…men vänta nu, det vrider om till västliga vindar…och jag ser här nu att det ska sluta blåsa helt. Till kvällen blir det 12 grader och se där….helt ok grillväder. Utan täckjacka! Heureka! Livet på en pinne!

Jag släppte just ut de små kortbenta sakerna för en liten rastning och jag han bara säga häpp så var de häck väck. Just nu ska inte hundar gå lösa och det håller jag stenhårt på här hemma då en av dem inte begriper att han är en sällskapshund och inte en grythund. Något har blivit fel i generna och jag har en förklädd Jack Russel som tar varje tillfälle i akt att göra sattyg. Idag hann jag inte blinka innan de små illbattingarna var på rymmarstråt. Tack och lov var de snabbt tillbaka och där rök sista chansen att få kissa utan matte i andra änden av kopplet. Naturen är full av bebisar som inte ska bli jagade av några busiga hundar. Nu är det ovillkorligen koppel på.

Jag får dock vänta en stund med någon längre promenad då jag väntar på ett expressbrev. Posten, där jag har ett långt förflutet, fungerar numera så illa att nedläggning vore enda lösningen. Om man ska vara bombsäker på att en försändelse ska komma fram inom överskådlig tid eller kanske komma fram över huvudtaget så måste man skicka brev eller paket som express. Då särbehandlas det och kan möjligen nå sin adressat. Det ligger inte något annat i det brev jag väntar på än en bit tyg som jag måste ha för att kunna sy färdigt en bikini. Jag var tvungen att ha det typ igår så expressbrev var det enda tänkbara. Förra veckan skickade jag en försändelse till Stockholm som tog hela 8 dagar på sig att komma fram. Det är inte ok! Allt var verkligen bättre förr. T o m postgången!

Träningen får vara för mig denna dag då jag har en träningsvärk utan like. Som vanligt. Denna gång är det från lite armhävningar som jag äntligen kunde utföra igen efter min senruptur i handleden. Dock inte med handflatan i backen utan jag måste göra dem på hantlar så att jag kan hålla handleden rak. Det går inte att flexa och belasta handleden ännu. Jag gjorde väl ett fyrtiotal. Inte på raken men 8 åt gången med lite vila mellan. Av det kan jag konstatera att armhävningar är en ruskigt bra övning för bröst, lats, rygg, armar, mage och tja, nästan hela kroppen. Det är många muskler involverade i en armhävning.

Så, av det här inlägget kan jag summera att det blir sol, moln, regn och vind. Hundar bör gå kopplade, Posten kan läggas ned och gör lite armhävningar så får du allsidig träning. Simple as that! 😉

 

 

 

Nyttiga kakor? Eller halmkakor…typ!

IMG_0046

Smaksensation? Njae! Men i nöden äter fan flugor…som min norska arbetskamrat alltid sa när vi åt något mindre aptitligt till lunch! Just idag var jag sjukt kaffesugen och sockerdjävulen satt där på min axel med ett stort och elakt flin! Försök du bara! Stå emot om du kan! En chokladboll, en bulle….kanel, eller kardemumma….en stor alldeles överströdd med socker och så där härligt söt, god och alldeles oemotståndlig. Eller en chokladboll…känn smaken i munnen….chooooklaaaaadbooooll……mmmmm! Far åt helvete med dig din förbannade ligist, här ska du få se på karaktär av stora mått. Det var då ”kakorna” blev till!

Skulle jag placera mig i en baktävling? Skulle receptet bli legendariskt och en ledstjärna för alla som håller på att trilla ned i sockerdiket? Skulle jag kunna bjuda på dem? Var detta något jag kunde sprida i sociala medier som substitutet för delicatobollar? Nope! Kanske skulle någon mer än jag som har valt the sugarfree path – på ett annat språk för att det lät lite ballare 🙂 – men ingen annan vore lämplig kandidat för provsmakning.

Nå, vad var det i kakorna då?  I mitt kostschema ingår mycket havregryn. Det är ok, jag gillar gröt, eller en smoothie med havregryn i.  Det är även ganska mycket ägg så jag tänkte om jag nu helt sonika blandar ägg, den mängd havregryn som jag ska ha, lite kokosolja, några pumpafrön och lite russin…….kan det bli ätbart?? (Det fick åka ned en halv tesked Stevia också för att ta bort den känsla av halm som spred sig i munnen när jag provsmakade!)

Tre kakor, in i ugnen och min väntan var olidlig. Skulle jag kunna äta dessa underverk, dessa av mig komponerade nyttiga skapelser till en god kopp kaffe ute i solstolen….utan att spy? Jo, det gick fint! Lite segt svampiga, aningen halmkänsla, lite fadd smak….. men  uppiffat med russinen så gick  det fint. Jag blev mätt och den där skitstöveln på axeln dröp av med mungiporna nedåt. Tji fick du! Jag stod emot! Den här gången…..! 😉