Och så tar vi morgongympan….

Grått och trist. Fy så fort det blev höst. Jag har redan ledsnat! =(  För mig finns endast en sak att göra för att inte deppa ihop och det är att röra på kroppen. Först en hundrunda, sedan mot gymmet. Min dagliga endorfindos.

En halvtimme i trappmaskin och sedan styrketräning. Axlar och triceps denna dag! Mot en starkare höst. Japp, så är det!

 

60 år gammal….eller ung?

IMG_6089

Ibland när jag ser de där siffrorna i t ex en tidningsartikel så ser jag alltid en åldrande person framför mig. Att den personen skulle vara jag är däremot ganska främmande för mig. Insidan matchar sällan utsidan och inne i den inte helt unga kroppen bankar ett betydligt yngre hjärta på oss alla. Min väldigt gamla mamma var alltid lika snopen över sin spegelbild och skojade om det. Den där rynkiga gamla tanten som jag ser i spegeln överallt, bor hon här?

Skämt åsido, vad är det då som är skillnaden mellan att vara 30 eller 60 år gammal om vi nu bortser från det rent estetiska? Vi kan aldrig bli unga igen men vi kan hålla oss unga länge om vi vill. Då menar jag inte utsidan utan insidan. Skinnet är som det är! Där får vi gilla läget vare sig vi har lust med det eller inte.

Vi som är 55+ har nog samtliga konstaterat att vi inte längre kliver ur sängen utan att det knakar och sprakar lite överallt. Jag t ex, har alltid jätteont i ryggen och de första stegen tar jag jag böjd och krokig. Har jag suttit länge återkommer problemet. Man vänjer sig vid att det gör lite ont. Det är inte värktablettsont utan lite kärvt om du förstår hur jag menar.

Det bästa vi kan göra för att inte det här ska accelerera är att träna våra kroppar. Om vi ska nå resultat av träningen, dvs framsteg och inte bara underhåll, så måste vi ta i. Ordentligt. Styrketräning är absolut det bästa för att bibehålla en stark kropp. Att tillbringa ett par timmar i veckan på gymmet är en bra livförsäkring. Muskler är inte bara för syns skull utan förfärligt bra att ha…framför allt när vi blir äldre.

Har du aldrig tränat förr så är det aldrig för sent att börja. Det går att träna muskler tills den dag vi ligger i trälåda. Det finns bara ett enda hinder och det brukar sitta mellan öronen. Idag finns det så många träningsmöjligheter att alla kan hitta något som passar. Det finns inte någon tillräckligt bra ursäkt att låta bli förutom ifall du lider av en sjukdom eller ett handikapp som gör att du inte kan röra dig.  Har du svårt att motivera dig själv så träna i grupp. Du hittar roliga pass på de flesta gym. Pass som är anpassade efter erfarenhet och förutsättningar.

Även hjärtat måste ha ett träningspass och det gärna dagligen. Flera gånger i veckan måste pulsen upp så att du svettas ordentligt och får andas hastigare. Hjärtat är också en muskel…glöm inte det! Om man väljer att promenera som sin huvudsakliga träning så ÖKA TEMPOT! Det duger inte att såsa runt en km på 10-12 min. Gå i så hastigt tempo att du får upp andningen. Då först gör promenaden någon nytta.

60 år gammal tränar jag så gott som dagligen på gym. Ja, men du har ju tid säger omgivningen. Mmm, men det konstiga är att jag alltid har haft tid. Även då jag arbetade mer än heltid och hade hästar. Jag har haft tid hela mitt liv oavsett livssituation. Man har tid om man vill. Finns inte viljan tar man sig inte tid. För att må bra och bli gammal måste du ta dig den här tiden. Muskelmassan minskar otroligt fort och rör du inte på dig alls har 40% av dina muskler tynat bort när du närmar dig 70 års åldern. Det vore väl himla trist? Känns 70 år långt borta? Haha, säger jag. Om du bara visste hur fort livet går….;-)

Igår tränade jag tillsammans med ett ung fantastisk tjej. Det är min boost för att ta i lite till. En PT timme ibland gör att den egna träningen på hemmaplan går lättare och blir roligare. Tillsammans med henne tar jag i långt över min normala gräns. Det brukar resultera i lite skön träningsvärk. Jag gillar det faktum att hon behandlar mig som vilken kund som helst och inte som en 60-årig tant!! Självklart har jag begränsningar men det finns alltid omvägar till bra rörelser ändå.

Har du haft funderingar på att ta tag i livet och gå mot en starkare höst? Fundera inte längre. Det kommer aldrig att bli ett bättre tillfälle. Motivation är lyx och när just den dagen infinner sig får man glida runt på räkmackan och njuta. Det är viljan som är själva grejen så vad vill DU? Egentligen?

 

 

 

 

En alldeles vanlig dag på gymmet…

trappa

Jag brukar alltid försöka få min omvärld att förstå vikten av kunskap vid styrketräning. Att ta hjälp när man inte kan och att man frågar och är korkad en stund istället för att kanske skada sig med felaktiga lyft. Den som skiter i det där brukar aldrig komma någonstans med träningen. Det är väl ok om man nu inte vill utveckla sin styrka och utseende men den som vill lite till – bör läsa detta!

Varje dag ser jag i stort sett samma sak. Det spelar ingen roll vilket gym jag besöker för de här människorna finns överallt.

  1. Mobilnördarna. De där som ibland inte ens gör något alls utan bara står och hänger mot en maskin eller kanske t o m tar bilder när de står och hänger mot en maskin. Till mobilnörden hör också den som efter varje set måste titta i sin mobil. Vad det nu kan ha hänt på ca 2 minuter framgår inte men jag är säker på att det är rysligt spännande.
  2. Den där mannen som i alla maskiner lastar på alldeles för mycket vikt för att sedan med usel teknik lyfta eller dra. Det spelar ingen roll om han har spagettiarmar för lyfta tungt ska han. Han har ingen aning om vad man tränar i en latsdrag utan kastar sig bakåt och drar allt vad han orkar med det tunga viktpaketet som har lastat på.  Det som  tränas mest med vid detta tillfälle är senorna på framsidan av halsen istället för det maskinen var avsedd för.  Latsen eller som det heter latissimus dorsi. En muskel som löper snett över ryggen enkelt förklarat.
  3. Så var det kvinnan. Här är ett omvänt scenario. Hon lastar inte på något alls utan drar i maskinerna med fjäderlätt belastning.  Hennes kommentar brukar vara ”jag vill inte ha synliga muskler”! Eller, ”jag vill inte se ut som en biff”! Det där är ganska kul.  Att man faktiskt tror att det är så enkelt att utveckla muskler. Det tar åratal av riktigt hård inriktad träning och ett oerhört kontrollerat intag av rätt mängd protein och fett för att åstadkomma ”synliga muskler”.  Risken att bli en biff är med andra ord obefintlig
  4. De snabba! De där männen och kvinnorna som avverkar sitt  gympass i flygande fläng. De hinner knappt börja förrän de är klara. Jag pratar dagligen med ett par äldre män på gymmet. Jag försöker förmå dem att sakta ned tempot för att på så vis få ut lite mer av sina rörelser men det går liksom inte in. De brukar svara ”men du, jag tränar ju inte för att bygga muskler”! Och, det är sant. Det blir inte heller några muskler med dålig teknik.

Det är förstås inte fel att träna med lätta vikter och vimsa runt som en bålgeting utan mål men om du nu VILL träna för att få resultat så måste du ändra på det här. Jag var på en kurs i helgen och träffade en massa trevliga människor. Vi hade lite diskussioner om träning och bland annat så var det en kille som ville ha bort magen. Han hade lagt om sin kost och gått ned i vikt men nu var det då magen som han vill tvinga tillbaka i ursprunglig storlek. Hur tränar man magen? Hur får man bort den?

Sanningen är att det inte går att punktförbränna. Man kan göra hundratals situps om dagen men den där magen försvinner inte för det. Det som bränner fett är ett kaloriunderskott. Träna gör man för att öka muskelmassan och för att man mår bra av det. Fett bränner man genom att äta mindre kalorier än man gör av med. Det är inte svårare än så. I teorin!

Det finns bara en väg att komma tillrätta med övervikt, kärlekshandtag, putmage eller vad man nu stör sig på. Ät mindre och bättre samt träna tyngre. Byt ut dina tråkiga joggingpass mot intervallträning, gå fortare, lyft tyngre, lyft bättre, ta hjälp av en PT, skaffa dig ett kostschema……! Umgås med människor som vill att du ska lyckas vad det än gäller. Vänta inte på inspiration. Bestäm dig och – GÖR!

Lyckan av att orka mer…

Jag har hållit på några år nu. Tränat mot ett mål med seriöst utformade träningspass av duktiga människor. Kanske hade jag lite gratis då jag åter satte foten på ett gym. Då, för 6 år sedan när jag började igen. Jag har tränat allt möjligt sedan jag var väldigt ung men så som jag tränar nu…..det har jag aldrig gjort. Och, så stark som jag är nu har jag heller aldrig varit trots att jag definitivt har lämnat medelåldern och är en bra bit över den.

Vad är då vitsen med det här kanske du undrar? Vad försöker jag bevisa eller har jag någon form av bekräftelsebehov? På sätt och vis både det ena och det andra. Visst vill jag bevisa att det går att träna hårt fastän jag inte är ung längre och visst är det kul att visa det. Men, jag har ett mål. För att nå detta har jag en plan och väldigt lite kan stoppa mig för att inte följa den. Ett mål utan en plan är bara en dröm och kommer aldrig att bli något annat heller.

Målet är i första hand att hålla mig frisk upp i hög ålder. I andra hand så är det att utveckla min muskulatur och bli starkare vecka för vecka,  månad för månad. För att det ska vara möjligt att uppnå det här så måste man ta hjälp. Det gäller alla. Amatör eller proffs! Visst kan man på egen hand gå runt och dra i lite maskiner och lyfta en och annan vikt men först när man tar steget för att få en utformad träningsplan så kommer det att hända grejer.

Och planen? Träning enligt ett rullande 5-splitschema som jag följer i stort sett slaviskt. Förutsatt att inte kroppen gör ont förstås. Det händer ju lite titt som tätt och då får man träna någon av de delar som inte värker för dagen. Jag brukar träna 3 dagar i sträck och om jag behöver så lägger jag in en vilodag med bara promenad.  I annat fall så kör jag på. Man måste lyssna på sin kropp. Känns den sliten så ta det lugnt en dag och gör något annat. Gå, jogga eller simma. Man behöver inte sitta still på rumpan för att man har en ”vilodag”!

Jag tränar någon gång i veckan eller var tionde dag med Ellen. Det gör jag dels för att det är kul och inspirerande men också för att jag ska ta i lite mer. Hon följer min utveckling och är – faktiskt! –  intresserad av att jag kommer vidare. Hon lägger upp nya träningsprogram,  tipsar mig om kost och finns alltid där om jag har funderingar. Att äta rätt när man tränar innebär inte svältkost på salladsblad. För att kroppen ens ska orka öka i muskelstyrka måste man tillföra energi i form av rätt mängd protein och kolhydrater. Mycket mat alltså. Många kalorier. Att äta mycket kanske inte är en konst i sig men att få i sig bra saker i en ganska stor mängd är inte alldeles enkelt. Där behövs någon som kan skriva ihop ett kostschema och sedan…måste man följa det!

Att kunna äta mycket och ofta är en av fördelarna när man tränar hårt. Jag vore ett lätt tortyroffer om jag var i besittning av åtråvärda hemligheter. Jag skulle berätta precis allt om jag fick vara utan mat under en halv dag! Jag hatar att vara hungrig och gör mitt bästa för att aldrig blir det genom att äta innan blodsockret når den där obehagliga nivån. Då, när svimningsattacken pga svält inte är långt borta och det börjar att flimra för ögonen. Det brukar ha förflutit ca tre timmar sedan jag åt sist när det känns så. Hur någon kan glömma att äta är för mig en gåta…

Mörkret har kommit åter och klockan har hunnit bli sen eftermiddag. Det har varit en bra dag som började tidigt i morse med en vacker morgonpromenad följt av ett PT pass med Ellen. Denna dag lyckades hon med att få mig totalt slut i armar och axlar. Min dagliga dos av endorfiner poppade loss i kroppen och jag har haft ett flin i ansiktet sedan vi skildes. Jag skulle önska att precis alla fick känna den behagliga känslan.

IMG_2252

Jag hade tänkt mig att städa badrummet på eftermiddagen men frågan är om inte den lusten helt har försvunnit? Jo, så är det alldeles bestämt. Jag tror att det får bli någon roligare sysselsättning. Badrummet kan vänta. Någon städmani har jag aldrig lidit av och jag klarar helt galant att ha det stökigt runt omkring mig. Stökigt märk väl! Inte skitigt!     DET, är en helt annan sak.

 

 

 

Konsten att behålla sin motivation och dessutom öka den…

Du behöver ett mål! Du behöver en plan och du behöver rutiner. Om man ständigt ska invänta den stund då motivationen rullar in så blir träningen inte av eller så händer det väldigt sällan. Det är rutinerna som avgör ifall du ska lyckas. Träningen måste bli något vardagligt, något som du repeterar varje dag som så mycket annat. När väl en rutin är etablerad så är inte det där passet som du våndas för något speciellt. Du bara gör det….med eller utan motivation.

Självklart har vi alla dagar då allt är mer eller mindre urtrist men man behöver inte hemfalla till att bli ett offer under det utan det går att övervinna. Ok, livet är pest men jag ska träna i alla fall. När man har övervunnit olustkänslan och kör sitt pass så är oftast det tråkiga som bortblåst. Vad är alternativet den är urtrista dagen? Äta kakor, sitta och tjura samt tycka synd om sig själv i sitt eländiga och miserabla tillstånd? Eller krypa in under täcket och försöka sova sig bort från sig själv? Inget fungerar i längden. Jag har otroligt svårt för människor som har offerkoftan på sig och ständigt tycker förbannat synd om sig själva. Vi är själva ansvariga för hur vi gör med våra liv, like it or not!

Sedan har vi då den ultimata nyckeln till inspiration. En PT! Jag har tjatat om det ideligen och jag kommer aldrig att sluta. Alla som vill ta sin träning en snäpp högre än till endast vardagsmotion borde ha en coach. En personlig tränare. En person som kan dina styrkor och svagheter, en person som kan läsa av dig. Någon som kan förstå hur just du fungerar. Någon som förser dig med roliga och givande träningsupplägg, någon som är intresserad av att just du tar dig framåt i din träning – även om du bara är en helt vanlig kvinna eller man, ung eller gammal, men som tar din träning på allvar.

Egentligen är det inte konstigare än att ta ridlektioner eller en klass i yoga! Man har en instruktör eller en ledare. Det är hur självklart som helt att man behöver hjälp även när det gäller styrketräning. Detta för att kunna utföra alla rörelser korrekt och få ett träningsupplägg som gör att just din kropp mår bra och utvecklas. Oavsett om du vill ”bygga om” din kropp eller endast komma i en bättre form så kommer du att lyckas bättre om du har hjälp vid din sida. Det är utan tvekan värt varenda öre. Det är en satsning på dig själv och ditt framtida liv. Inget kan egentligen vara viktigare.

Jag har tränat med flera stycken och alla har varit bra och givande. Någon kanske har passat mig bättre rent mentalt. Jag har svårt för gulligull och den där otroligt rara biten. Jag vill ha någon med jävlaranamma som ger mig utmaningar och pushar mig framåt, hårt och bestämt. Men, det är jag! Någon annan kanske behöver det där gulliga stödet för att orka eller kanske bara är en känslig individ. Det finns en PT för alla.

Idag tränar jag med en ung tjej. Fantastiskt duktig och inspirerande som inte på något vis låter mig känna att jag är en gammal tant och att träningen ska läggas på en nivå som passar mitt födelsetal. Hon gör helt grymma träningsupplägg, alltid varierande och annorlunda. På filmen ovan en galen övning med 7 reps x 7 med 7 sek vila mellan. Hua!

Den här tjejen har själv gjort en resa från ung tjej med ätstörningar till en idag otroligt vältränad ung kvinna med en avundsvärd fysik. Mentalt och fysiskt i balans. Hon har tävlat mycket inom bikinifitness de senaste åren och någon som skulle vilja vara taskig kan nog fnysa här och undra hur mycket en så pass ung tjej med den bakgrunden egentligen kan om styrketräning. Fnys på ni säger jag. Det är en mycket kompetent PT. Jag gör vågen för Ellen som har tagit min träning till oanade höjder.

Irritation eller inspiration?

rumpa

Ja, hur känner du? Min blogg handlar till stor del om träning. Inte för att det på något sätt är särskilt märkvärdigt men kanske för att jag som skriver – för ovanlighetens skull när det gäller träningsbloggar – har passerat 55+ med råge! Jag vill motivera och ge inspiration till dig, kanske inte helt unga kvinna, som tror att det är för sent att börja träna. Bildbevis på att man inte behöver vara hänvisad till lättare tantgympa bara för att födelsedatumet indikerar att man borde det.

Den som nu vill utföra tantgympa eller lättare annan träning är inte på något sätt sämre än jag. Allt är bättre än inget och ibland har vi fysiska förutsättningar som stoppar framfarten. Dock tror jag i de flesta fall att stoppet inte sitter någon annanstans än mellan öronen. Hur många gånger står jag inte och lyssnar på varför inte folk kan träna för att det gör ont någonstans, man har en artros i ett knä, i en hand, ont i ryggen, ont i nacken osv i all oändlighet. En och annan har säkert svåra problem med höfter och annat och givetvis sätter det käppar i hjulet. Men oftast så har det nog mer att göra med om man VILL eller inte och det är en annan sak. Jag känner svårt sjuka människor som skulle ge sin högra hand för att kunna träna men som verkligen inte kan….

Sedan har vi irritationen. Det har hänt att jag har fått  ett mail eller en  kommentar ifrån någon som på något sätt har tagit ett inlägg som en direkt käftsmäll eller en pik. Någon har alltså känt sig träffad, kränkt och irriterad av att det står en äldre kvinna där på golvet med en hyfsat platt mage och muskler på armarna. Borde inte bilden istället vara en sanslös inspiration? Borde man inte istället tänka ”går det verkligen att träna på detta vis fastän man är en gammal kärring”?

En bild på en 60 åring med en vältränad kropp leder alltså till ett dåligt mående. Hur är detta möjligt? Är det då hälsosammare att titta på någon som är överviktig? Varför skulle man må bättre av det? Mår man dåligt av en bild så ligger nog problemet djupare än så. Jag vet att om fitness fanns på flaska skulle så gott som alla hälla i sig det ytterst begärligt. Nu finns ju inte det och man får slita för att åstadkomma en förändring. Vill du inte så är det inget mer med det men OM du vill – så kan du åstadkomma underverk. Kan jag – kan du!

Jag brinner för träning och för att behålla min fysik upp i hög ålder. Jag vill även gärna inspirera dig att göra det samma. Jag vill visa för dig att en högst vanlig kvinna som är 59 år gammal har alla möjligheter att åstadkomma en förändring eller en förbättring av sin kropp. Att behålla sin fysik har inte enbart med utseende att göra utan en bra fysik fyller en funktion. Utseendet får man på köpet. I detta måste poängteras att jag är helt medveten om att många tycker att en muskulös kropp är fult. Vi tycker olika! 😉

Det här är mest riktat till dig som är i min ålder och kanske tror att det är kört. Kanske tror du att gäddhänget måste sitta där eller att rumpan måste vara platt pga att du passerat 55…! Det måste inte vara så och vem som helst kan ändra på situationen. Det krävs förstås en vilja, en plan och ett mål samt tillräckligt med jävlaranamma att genomföra det. Det är fantastiskt bra att vara stark och ju äldre vi blir desto bättre är det att ha styrka.

Bilden ovan visar mig i oktober 2015 och idag, augusti 2017. Glutealmusklerna har tagit tillbaka sin form och  därigenom sett till att byxbaken inte är tom. Det går! Ingenting är omöjligt! Om man vill! Men, invänder någon, det är ju insidan som räknas och utseende är inte viktigt.  Självklart men……att utsidan ser bra ut behöver ju inte per automatik innebära att inte insidan är bra! Eller hur? 😉

Och så tar vi en liten påminnelse…..! Muskelstyrkan är på topp när du är i 20-25 årsåldern men när du hamnar i 30-årsåldern så börjar muskelmassan att minska. Från det att du är ca 40 år minskar din muskelvolym med ca 10% varje decennium. När du är 70 år har du alltså mist 30 % av din muskulatur och styrka. Vill du det? Det vill inte jag.   Men, kan man då göra något åt det hela om man nu skulle vilja det? Jag vill påstå att man kan det. Jag har 11 år kvar tills jag är 70 år….jag ska bli en fysiskt grym 70-åring! Promise…

 

Inspirera dig mera och låt aldrig åldern stoppa dig!

IMG_0916

Tänk om vi inte hade internet, inget Instagram och ingen möjlighet att på annat sätt än via tidningar få reda på vad andra människor gör! Eller kanske HUR andra människor gör? Med vad undrar du! Allt – säger jag! Det kan vara inredning, träning, yrkesutövning, hobbyinspiration eller vad som helst! Just här i detta inlägg pratar jag om att träna över 50+!

För några decennier sedan så fanns det endast tidningar att ta till om man ville veta mera. Den som växer upp idag med sociala medier som ett naturligt inslag i livet kanske inte kan förstå hur man tidigare fick leta efter information, inspiration och fakta på det mest stenåldersmässiga vis. Man fick bläddra sig fram mellan sidor i en bok eller en tidning. Det låter ju heeeelt snurrigt idag.

Idag gör vi allt framför våra smartphones, plattor och datorer. Det är på gott och på ont. Det jag finner helt fantastiskt är möjligheten att hitta människor som jag aldrig i livet annars skulle få kontakt med. Instagram! En liten sökning på ett ord och hela världen öppnar sig. Människor som jag inte ens vet har en existens blir med ens en källa till kunskap, vidareutveckling, motivation och diskussion. I Sverige eller på andra sidan jordklotet! Det är riktigt häftigt!

De flesta av oss som tränar hängivet på ett gym gör det i ensamhet. För min egen del är det inte ens tänkbart att ha sällskap på gymmet. Det gillar jag inte alls annat än i undantagsfall. Det blir för pratigt och för ofokuserat. Men, samtidigt behöver jag lite inspiration. Jag behöver se andra som jag! Jag vill se äldre män och kvinnor som tränar! Hårt! Finns de? Ja, de gör ju det! Överallt i världen! Starka, målinriktade, välbevarade och ”äldre”! För dig som passerat 50 och vill ha lite inspiration för just din målgrupp….sök på fitover50, fitover60, fitover70 och titta vad man egentligen kan göra TROTS att man inte längre är 25! Låt aldrig åldern stoppa dig!

Kanske undrar den oinvigde vad det ska tjäna till att lägga upp selfies, bilder och filmer från träningspass? Det finns ett syfte och en mening med det! Hur ska vi annars se varandra? Den där personen som följer mig på andra sidan jordklotet kan kanske hämta inspiration eller lära sig en ny övning av just mitt inlägg. Någon kanske håller på att ge upp och tänker att fan, jag är för gammal och ser min bild! Kan jag, kan du………..kan hon/han, kan jag!! Eller tvärtom! Jag har en dålig dag och känner att allt är meningslöst och ser mina tränande vänners framsteg och peppar mig med dem! Jag har hämtat massor med tips, motivation och träningsidéer från mina främmande vänner jag följer på Instagram. Det är där jag har mina gelikar. Det är där jag hittar dom som ger mig inspiration och lust att vidareutvecklas. Enstöringarna på gymmen runt om i världen. Cybervännerna! Kvinnor och män som tränar hårt och målinriktat. Min motivation…

Jag är den första att propagera för ett liv där vi lever i en reell tid. Ett liv där vi ser varandra istället för att glo ned i en mobildisplay från morgon till kväll men allt handlar om balans. Vi kan inte vara bakåtsträvare för den era då tidningarna upplyste oss kommer inte tillbaka. Internet är en fantastisk källa för kunskap. Det kan vi aldrig komma ifrån.

Idag avslutade jag mitt pass med att springa några steg. Det har jag inte gjort sedan i februari pga den förbaskade hamstringsskadan. Jag joggade i 10 min och var helt lycklig efter det. Tänk vad lite det behövs ibland för att höja humöret. 10 min på löpbandet i snigeltempo! Numera är det inte särskilt roligt att springa men att avsluta ett pass med 20 min cardio känns rätt så bra. I morgon försöker jag med 15 min! I snigeltempo! 😉

Morgonträning och tankekontroll.

IMG_0760

En dag som börjat på bästa sätt, som i stort sett alla dagar – på gymmet. Bröst och axlar fick sig en match och nu har den där välbekanta mjuka känslan av ett endorfinrus kickat in med full kraft. Kaffekoppen står på bordet tillsammans med en trave riskakor och jordnötssmör. Mmm, det ska avnjutas i solen där det är skönt idag. 15 grader och strålande sol. Favoritvädret numera.

För några år sedan så var sommaren det enda som hägrade för mig. Många månaders väntan tills den äntligen kom och ofta lämnade mig besviken eftersom vädret inte nådde upp till mina förväntningar. Det gör ju sällan det i vårt kära land. Sommaren är kort och det mesta regnar bort. Alltför sant. Med åren har jag insett att det inte duger att ideligen gå och önska sig till en annan tid, en annan plats eller till en annan årstid. Livet är kort och går fort. Om vi ska ha glädje av det så vill det till att vi finner lycka här och nu, i vardagen. Jag lyckas ganska bra med det.

För mig hänger glädje ihop med det välbefinnande jag känner när min kropp och jag jobbar mot gemensamma mål. Jag hävdar med en papegojas envishet att de allra flesta skulle bli lyckligare överlag om de tog tag i sina liv och kryddade dem med en stor portion rörelse. Rörelse är liv! Ju starkare jag blir, desto mindre ont har jag. Ju mer jag rör mig desto mindre grubblar jag över en massa onödiga saker som enbart är energiförstörande. Ju mer rutiner jag har i mitt aktiva liv desto bättre sover jag. Att få sova gott är en lyx som vi alla borde få njuta av men väldigt många inte ser en skugga av.

När man kan styra sin kropp kan man även koncentrera sig på att styra sin knopp. Den där saken högst uppe på vår lekamen. Mår vi bra fysiskt är det lättare att hantera psykisk påfrestning och med lite träning kan man ägna sig åt tankekontroll. Dvs att vi inte tillåter oss att tänka korkade saker som får oss att må skit!

Visste du att vi tänker närmare 60000 tankar varje dag och av dessa tankar är 95%  samma tankar som vi tänkte igår! Vilket oerhört slöseri med tid! När vi ältar om samma tankar igen som kanske ofta även är negativa glömmer vi att fokusera på vad som är bra i livet. Några oroar sig för relationer eller för sin ekonomi medan några har ångest över att barndomen inte var perfekt, om sjukdomar och döden, andra grubblar över andra obetydliga ting och låter tankarna blockera den tid vi faktiskt lever i – just nu! Tankekontroll är nyckeln till att bli lyckligare. Så fort man blir medveten om att samma tankar maler runt om och om igen så ska en stopptanke fram, fort som attan. Det är inte så svårt som det låter. Flummigt?

Nja, det låter ju så men är ganska simpelt och väldigt effektivt. Jag lärde mig det här för många år sedan när jag befann mig i en jobbig stressituation och inte kunde sluta älta på nätterna. Det var inga bra tankar utan bara en massa jobbiga och onödiga upprepningar om samma sak. Som en repig vinylskiva. Så fort jag hade tänkt igenom något elände så började det om från ruta ett. Usch. Men, hjärnan är lättmanövrerad och ganska outnyttjad. Den lyder fint om vi säger till den att göra det. Så fort malandet börjar så måste det fram något bättre att fokusera på. Vad är då en stopptanke?

Det kan vara vad som helst. Kanske har du fina minnen från när du har rest, när du gifte dig, fick barn, vann en tävling eller kanske njuter du av att tänka på sol och hav, något djur du har älskat djupt…..osv. Välj ut något av det och ha det som ditt stopptecken. Så fort du börjar älta, fram med stoppskylten och ägna dig åt bättre tankar. Detta tarvar lite träning och det som framför allt sker är att du blir medveten om att du lägger ned massor av tid på onödigt tänkande. Du blir uppmärksam på när du svävar ut i en massa negativa funderingar som inte leder någonstans. Prova! Kanske blir du snopen av hur väl det fungerar! 🙂

Nu ska jag ta mitt kaffe med mig ut och sedan upp på en balkong och måla. Det tar tid att förvandla ett gult hus till ett grått hus. Mycket av färgen har dessutom fastnat på mig så ingen behöver fundera på vad jag gör i sommar. Vet inte vad jag gör men det är färg överallt. I håret, i pannan, på armarna, på benen, på skorna och……lite på soffan i vardagsrummet!

IMG_0770

 

 

Om hur man skaffar sig inspiration…..enligt mig! ;-)

be-1779748_1280

Till vad? Det jag närmast tänker på är den egna träningen och träningspassen där vi i ensamhet måste känna glädje och vilja inför det vi gör. Det spelar ingen roll vad vi gör, om vi löptränar eller väljer ett spinningpass, kör styrketräning eller tränar i grupp…..vi måste hitta endorfinberoendet i oss. Det mesta vi blir beroende av är ohälsosamt men just endorfiner kan skapa en hälsosammare väg för oss alla.

Kicken som uppnås efter ett träningpass där man har tagit i över sin förmåga, kicken efter ett löppass i skog och mark ackompanjerad av fågelkvitter eller efter den svettiga timmen på spinningcykeln där alla problem tycktes svettas bort  – är svårslagen. Ingen drog i världen är så effektiv som när du får ditt eget lyckohormon att rusa i ådrorna. Det är som om bekymren får vingar och sakta fladdrar iväg vilket man kan jämföra med om man istället vill lugna ner sig med t ex alkohol. Där blir man toklurad för de där orosmomenten i livet kan simma!

Att skaffa sig en träningsrutin är vida underskattat i antidepressivt syfte. Det kräver dock en hel del av den som har för avsikt att hädanefter endast kurera sig med sina inre och outnyttjade krafter. Det krävs disciplin. Disciplin att även den där dagen då livet känns fullständigt meningslöst, packa sin träningsväska och ta sig till gymmet. Att trots regn ta sig ut på löprundan och kanske trots trötthet försöka åtminstone gå den där promenaden man gjort till sin rutin.

Om man lyckas med att övervinna sin ovilja så har man kommit långt. Det handlar egentligen om att inte svika sig själv. Hur många gånger har du inte förklarat för någon om varför du inte åkte och tränade, sprang eller simtränade. Det fanns alla möjliga orsaker…..du var trött, lite snuvig, det var kallt, för varmt, regnade eller du hade för mycket på jobbet. Vem, egentligen mer än du, bryr sig om ifall du tränar eller inte? Springer eller inte? Ingen! Du förklarar din olust som du har för att du sviker dig själv, inför någon annan? Märkligt! Den enda du borde skämmas inför är dig.

Inspiration förresten, är det något vi alltid måste ha? Jag försöker hitta inspirerande människor att ha omkring mig när jag tränar. Det är mitt sätt att hålla motivationen på topp. En ny PT, en ny träningslokal, nytt träningsschema….allt är tillåtet. Jag följer en del intressanta människor i sociala medier som berättar om hur just de tränar, hur de motiverar sig och tar sig framåt. Ung och gammal! Man måste inte hålla sig till sin åldersgrupp. Det skulle inte hålla för mig då jag är hopplöst ointresserad av det som ”min åldersgrupp” förväntas intressera sig för.

Genom åren har jag haft lite olika personliga tränare. Det har jag för att det ger mig inspiration och lust att träna vidare. Man kan inte hålla sig till samma person år ut och år in. Inte för att någon är sämre än någon annan men…..man behöver nya influenser. Från bägge håll. Numera kanske inte PT passen är lika regelbundna men jag har alltid någon som lägger upp mina pass, följer min träning och som finns där när jag behöver det.

Just nu är det Ellen Nielsen, som har ritat ihop min framtid på gymmet. Det är en ung inspirerande tjej som har tävlat framgångsrikt under de senaste åren i bikinifitness. Jag kan lugnt säga att den som tror att träningen är smålöjlig ska ta en titt på hennes Instagram. Länk HÄR! Det är inte någon mesig träning precis och jag har nu, smått euforisk, just ögnat igenom mitt nya schema. Det här kommer att bli galet kul.

Ja, så lätt blir jag lycklig. Ett 6 dagars upplägg som kommer att ge mig endorfinpåslag av sällan skådat slag. Jag kommer att bli hög som ett hus – varje dag! Nu måste jag äta som en häst för att orka med det här och det blir jag ju ännu lyckligare av. Mat och träning, livet på en pinne. Det gör mig hel, inspirerad och glad. Har du inte hoppat på det tåget än så gör det så fort du har möjlighet. Man kanske inte lever längre men man mår i alla händelser bättre. Köp en biljett! Nu!

Det finns en jättebra app….



.sa den äldre mannen till mig på gymmet i morse. Han visade på sin nya Samsung hur den såg ut och hur den fungerade. Det var en fiffig app som dels visade teknik men där man även kunde följa sina framsteg om man fyllde i de vikter man lyft.
”Det är så kul att kunna följa sin utveckling dag för dag” fortsatte han och visade mig vidare på alla finesser.  Han talade behagligt lågt på sjungande finlandssvenska och berättade att han hade lagt grunden till sin fysik som barn och tonåring. Han hade hjälpt bönderna på åkrar och arbetat hårt.

Jag tittade beundrande på hans raka axlar och fina hållning samt förundrades över den vighet han visade under sin avslutande stretch. Jag undrade över hans ålder och kunde inte låta bli att fråga! Han svarade att han var 76 år!!

Han reste mycket berättade han och hans senaste resa hade varit till Thailand och Burma. Vilken man! Jag blev så glad av att se den livsglädje, den målmedvetenhet och den styrka som han uppvisade. Samtidigt kan jag träffa människor som är mer än hälften så gamla och inte har tillnärmelsevis så mycket vilja!

Det får mig också att fundera på alla de mnniskor vi kanske ser dagligen men inte tar oss tid att prata med. Den här mannen och jag har tränat sida vid sida i månader men aldrig talat med varandra. Varför tar vi oss inte tid? Han gjorde min dag!

Nu ska min vackra, goa och fantastiska frisör göra resten av min dag! Lyx! Bara sitta där och bli pysslad på! Alla grå strån häck väck!! Det här är en riktigt bra fredag!! 😀