Lyckan av att orka mer…

Jag har hållit på några år nu. Tränat mot ett mål med seriöst utformade träningspass av duktiga människor. Kanske hade jag lite gratis då jag åter satte foten på ett gym. Då, för 6 år sedan när jag började igen. Jag har tränat allt möjligt sedan jag var väldigt ung men så som jag tränar nu…..det har jag aldrig gjort. Och, så stark som jag är nu har jag heller aldrig varit trots att jag definitivt har lämnat medelåldern och är en bra bit över den.

Vad är då vitsen med det här kanske du undrar? Vad försöker jag bevisa eller har jag någon form av bekräftelsebehov? På sätt och vis både det ena och det andra. Visst vill jag bevisa att det går att träna hårt fastän jag inte är ung längre och visst är det kul att visa det. Men, jag har ett mål. För att nå detta har jag en plan och väldigt lite kan stoppa mig för att inte följa den. Ett mål utan en plan är bara en dröm och kommer aldrig att bli något annat heller.

Målet är i första hand att hålla mig frisk upp i hög ålder. I andra hand så är det att utveckla min muskulatur och bli starkare vecka för vecka,  månad för månad. För att det ska vara möjligt att uppnå det här så måste man ta hjälp. Det gäller alla. Amatör eller proffs! Visst kan man på egen hand gå runt och dra i lite maskiner och lyfta en och annan vikt men först när man tar steget för att få en utformad träningsplan så kommer det att hända grejer.

Och planen? Träning enligt ett rullande 5-splitschema som jag följer i stort sett slaviskt. Förutsatt att inte kroppen gör ont förstås. Det händer ju lite titt som tätt och då får man träna någon av de delar som inte värker för dagen. Jag brukar träna 3 dagar i sträck och om jag behöver så lägger jag in en vilodag med bara promenad.  I annat fall så kör jag på. Man måste lyssna på sin kropp. Känns den sliten så ta det lugnt en dag och gör något annat. Gå, jogga eller simma. Man behöver inte sitta still på rumpan för att man har en ”vilodag”!

Jag tränar någon gång i veckan eller var tionde dag med Ellen. Det gör jag dels för att det är kul och inspirerande men också för att jag ska ta i lite mer. Hon följer min utveckling och är – faktiskt! –  intresserad av att jag kommer vidare. Hon lägger upp nya träningsprogram,  tipsar mig om kost och finns alltid där om jag har funderingar. Att äta rätt när man tränar innebär inte svältkost på salladsblad. För att kroppen ens ska orka öka i muskelstyrka måste man tillföra energi i form av rätt mängd protein och kolhydrater. Mycket mat alltså. Många kalorier. Att äta mycket kanske inte är en konst i sig men att få i sig bra saker i en ganska stor mängd är inte alldeles enkelt. Där behövs någon som kan skriva ihop ett kostschema och sedan…måste man följa det!

Att kunna äta mycket och ofta är en av fördelarna när man tränar hårt. Jag vore ett lätt tortyroffer om jag var i besittning av åtråvärda hemligheter. Jag skulle berätta precis allt om jag fick vara utan mat under en halv dag! Jag hatar att vara hungrig och gör mitt bästa för att aldrig blir det genom att äta innan blodsockret når den där obehagliga nivån. Då, när svimningsattacken pga svält inte är långt borta och det börjar att flimra för ögonen. Det brukar ha förflutit ca tre timmar sedan jag åt sist när det känns så. Hur någon kan glömma att äta är för mig en gåta…

Mörkret har kommit åter och klockan har hunnit bli sen eftermiddag. Det har varit en bra dag som började tidigt i morse med en vacker morgonpromenad följt av ett PT pass med Ellen. Denna dag lyckades hon med att få mig totalt slut i armar och axlar. Min dagliga dos av endorfiner poppade loss i kroppen och jag har haft ett flin i ansiktet sedan vi skildes. Jag skulle önska att precis alla fick känna den behagliga känslan.

IMG_2252

Jag hade tänkt mig att städa badrummet på eftermiddagen men frågan är om inte den lusten helt har försvunnit? Jo, så är det alldeles bestämt. Jag tror att det får bli någon roligare sysselsättning. Badrummet kan vänta. Någon städmani har jag aldrig lidit av och jag klarar helt galant att ha det stökigt runt omkring mig. Stökigt märk väl! Inte skitigt!     DET, är en helt annan sak.

 

 

 

Irritation eller inspiration?

rumpa

Ja, hur känner du? Min blogg handlar till stor del om träning. Inte för att det på något sätt är särskilt märkvärdigt men kanske för att jag som skriver – för ovanlighetens skull när det gäller träningsbloggar – har passerat 55+ med råge! Jag vill motivera och ge inspiration till dig, kanske inte helt unga kvinna, som tror att det är för sent att börja träna. Bildbevis på att man inte behöver vara hänvisad till lättare tantgympa bara för att födelsedatumet indikerar att man borde det.

Den som nu vill utföra tantgympa eller lättare annan träning är inte på något sätt sämre än jag. Allt är bättre än inget och ibland har vi fysiska förutsättningar som stoppar framfarten. Dock tror jag i de flesta fall att stoppet inte sitter någon annanstans än mellan öronen. Hur många gånger står jag inte och lyssnar på varför inte folk kan träna för att det gör ont någonstans, man har en artros i ett knä, i en hand, ont i ryggen, ont i nacken osv i all oändlighet. En och annan har säkert svåra problem med höfter och annat och givetvis sätter det käppar i hjulet. Men oftast så har det nog mer att göra med om man VILL eller inte och det är en annan sak. Jag känner svårt sjuka människor som skulle ge sin högra hand för att kunna träna men som verkligen inte kan….

Sedan har vi irritationen. Det har hänt att jag har fått  ett mail eller en  kommentar ifrån någon som på något sätt har tagit ett inlägg som en direkt käftsmäll eller en pik. Någon har alltså känt sig träffad, kränkt och irriterad av att det står en äldre kvinna där på golvet med en hyfsat platt mage och muskler på armarna. Borde inte bilden istället vara en sanslös inspiration? Borde man inte istället tänka ”går det verkligen att träna på detta vis fastän man är en gammal kärring”?

En bild på en 60 åring med en vältränad kropp leder alltså till ett dåligt mående. Hur är detta möjligt? Är det då hälsosammare att titta på någon som är överviktig? Varför skulle man må bättre av det? Mår man dåligt av en bild så ligger nog problemet djupare än så. Jag vet att om fitness fanns på flaska skulle så gott som alla hälla i sig det ytterst begärligt. Nu finns ju inte det och man får slita för att åstadkomma en förändring. Vill du inte så är det inget mer med det men OM du vill – så kan du åstadkomma underverk. Kan jag – kan du!

Jag brinner för träning och för att behålla min fysik upp i hög ålder. Jag vill även gärna inspirera dig att göra det samma. Jag vill visa för dig att en högst vanlig kvinna som är 59 år gammal har alla möjligheter att åstadkomma en förändring eller en förbättring av sin kropp. Att behålla sin fysik har inte enbart med utseende att göra utan en bra fysik fyller en funktion. Utseendet får man på köpet. I detta måste poängteras att jag är helt medveten om att många tycker att en muskulös kropp är fult. Vi tycker olika! 😉

Det här är mest riktat till dig som är i min ålder och kanske tror att det är kört. Kanske tror du att gäddhänget måste sitta där eller att rumpan måste vara platt pga att du passerat 55…! Det måste inte vara så och vem som helst kan ändra på situationen. Det krävs förstås en vilja, en plan och ett mål samt tillräckligt med jävlaranamma att genomföra det. Det är fantastiskt bra att vara stark och ju äldre vi blir desto bättre är det att ha styrka.

Bilden ovan visar mig i oktober 2015 och idag, augusti 2017. Glutealmusklerna har tagit tillbaka sin form och  därigenom sett till att byxbaken inte är tom. Det går! Ingenting är omöjligt! Om man vill! Men, invänder någon, det är ju insidan som räknas och utseende är inte viktigt.  Självklart men……att utsidan ser bra ut behöver ju inte per automatik innebära att inte insidan är bra! Eller hur? 😉

Och så tar vi en liten påminnelse…..! Muskelstyrkan är på topp när du är i 20-25 årsåldern men när du hamnar i 30-årsåldern så börjar muskelmassan att minska. Från det att du är ca 40 år minskar din muskelvolym med ca 10% varje decennium. När du är 70 år har du alltså mist 30 % av din muskulatur och styrka. Vill du det? Det vill inte jag.   Men, kan man då göra något åt det hela om man nu skulle vilja det? Jag vill påstå att man kan det. Jag har 11 år kvar tills jag är 70 år….jag ska bli en fysiskt grym 70-åring! Promise…

 

Mot 60….progress!

IMG_1189

Så var det den där urlöjliga selfien. Den där som verkar så självupptagen, så narcissistisk och så onödig. Vem tror hon att hon är? Utseendefixerad? Ja, kanske det. När man som jag, är ett år från min 60-årsdag, så får man vara lite självgod när kroppen fortfarande går att forma. Det roar mig sanslöst att jag blir starkare och starkare. Det som någon sa till mig för 2 år sedan var så otroligt fel och jag vill med min bild visa att allt är möjligt. Vad var det hon sa till mig då?

”Pia, du förstår att när du är så pass gammal kan du inte bygga muskler på samma sätt som en yngre person. Det du får rikta in dig nu på är att behålla den kropp du har! Det kan liksom aldrig bli mer!!”  Skitsnack på hög nivå. Vi kan bygga muskler tills den dag vi ligger i en trälåda. Det vi, som befinner oss i den ålder jag är i, måste göra är att träna precis LIKA hårt som någon yngre eller kanske rentav hårdare. Det är ofta där det fallerar. Hur många ser jag inte på gymmet som drar lite håglöst i några maskiner, som inte vågar ta i och som följaktligen inte kommer någonstans. Väldigt många tror att vägen till en vältränad kropp åstadkoms på en crosstrainer eller ett löpband och lider timme efter timme på dessa istället för att ta sig ut bland vikter och skivstänger där det verkligen kan hända under. Om man vill.

För att en muskel ska växa måste den ha stryk. De sista repsen i ett set ska kännas. Det ska vara riktigt tungt och i det närmaste omöjligt….för att muskeln ska fatta läget. Vi vill bli starkare och då måste vi säga till den där muskeln att den ska bli större. DET, kan man göra i precis alla åldrar. Vi måste ur vår bekvämlighetszon. Bort från det läget där vi har kontrollen och tycker att det känns skönt. Känns det lite småmysigt att lyfta de hantlar du håller i så har du på tok för lätta vikter.

Jag gillar att vara stark. Jag stod igår med ett flin i hela ansiktet på gymmet när jag körde ett dropset i hantelrodd. 17,5…12.5….och till sist 10 kg. Och det kändes inte ens särskilt tungt. För dig som inte vet vad ett dropset är så genomför man så många repetitioner man klarar av på en given vikt. När man inte klarar av fler reps med denna så sänker man vikten och när kraften sviker så sänker man igen. Bara för att man inte orkar lyfta som i det här fallet 17,5 kg fler gånger så är inte muskeln trött. Den orkar lite till med en lägre vikt….och lite till med en ännu lägre vikt. Nu är målet 20 kg men det tar nog ett antal månader! 🙂

Den oinvigde tror att man blir ett köttberg så fort man börjar styrketräna. Att man får otrolig muskulatur och ser ut som en snabbuppfödd broiler illa kvickt. Det är så otroligt fel och okunnigt. Att bygga muskler, eller att forma sin kropp vilket du nu vill kalla det, tar tid. Oändlig tid. Man blir inte ett muskulärt vidunder av några timmar på gymmet då och då. Det tar år av hård målinriktad träning och en väl genomtänkt kost. Att avstå från att gå till ett gym pga rädslan att det fläsk man har ska omvandlas till svällande muskler är direkt löjligt.

Det är aldrig för sent att börja träna. Det går ALLTID att bli starkare och bättre förberedd för den dag man kanske blir sjuk eller skadar sig. Muskulatur är inte bara utseende, den fyller en funktion. Tyvärr så är det alltför många som inte använder den. De låter sin fysik förfalla och skyller på allt möjligt. Många i min ålder skyller på just – ålder! Precis som om man skulle sluta använda kroppen när man blir över 60! Den ska ju fortfarande fungera. Det är faktiskt ännu viktigare att vi kan röra oss ju äldre vi blir. För att vi ska bibehålla styrka och muskler måste vi använda våra kroppar. De är gjorda för rörelse och förtvinar sakta men säkert om vi inget gör. Vid 60 års ålder har vi tappat 20% av vår muskelmassa om vi inte bestämmer oss för att behålla den.

Jag önskar att jag kunde förmedla litet av den enorma vilja som bor innanför mitt skinn…till dig som inte har tillräcklig vilja för att ändra ditt liv. Jag önskar att jag kunde få just dig, som inte har lusten eller orken att ”komma igång” att ….komma igång. Jag önskar att jag skulle kunna ge lite av den tjurskalliga envishet som gör att jag aldrig, aldrig kommer att ge upp…till dig som inte har någon envishet alls. Vi tilldelas bara en kropp i detta enda liv vi får leva. Bortsett från alla sjukdomar vi inte kan råda över så är det upp till oss vad vi gör med den. Jag tar hand om min. Tar du hand om din?

 

Tävlingsbikinis och vad man ska tänka på när man ”väljer” sömmerska!

IMG_9297

Jag har skrivit om det här förut men känner att det är rätt så aktuellt att ta upp igen. Inom denna bransch så finns det väldigt många som syr bikinis. En del syr jättebilligt och lämnar en ganska blingad bikini för en ringa summa medan någon annan tar flera tusen mer i betalning. Varför då? Jag ska berätta skillnaden för dig som inte vet!

Man ska ha helt klart för sig att 4000 Swarovskistenar i runda slängar kostar ca 2000 kr att köpa in. Kanske kan man hitta lite billigare utomlands men då får man oftast köpa hela gross och det kan vara svårt om man ska ha i många färger. Det blir ett dyrt inköp! Connectors på axlarna, trosan och mellan kuporna kostar ca 600-700 kr i Preciosakristall. Tyget till bikinin kostar och tar en stund att knåpa ihop. Dessutom ska den som syr klistra dit alla dessa kristaller. Det är inte gjort i brådrasket och även om lönen är som till en barnarbetare så vill vi ha lite betalt för arbetet. Det är alltså inte möjligt att sälja en bikini för 2500 kr som har 4000 stenar och övriga detaljer i kristall. Hur ska man då veta vad som är vad?

Man får ALLTID vad man betalar för. Billigt är aldrig bra. Det finns alltid en hake. När det gäller kristalldetaljer såsom connectors så kan man känna om de är fake då de i så fall inte väger ett smack. Det är skitstenar från Kina gjorda av resin och plast. De kostar nästan ingenting att köpa därifrån. Det är inte bara skitmaterial utan du riskerar även att de går av. Tänk på det om du köper privat utav någon. Är det billigt så är det skräp!  De glittrar lite om du sätter starkt ljus på men i själva verket blir det inget direkt sprak när du står på scenen. Alibababling kan aldrig jämföra sig med äkta vara. Är man ute efter en budgetbikini så är det helt ok. Det som är viktigt är att vara medveten om vad man köper.

Så var det detta med skräddarsydd! Vad är skräddarsydd? Inom den här branschen så marknadsför sig väldigt många som ”skräddare”! De ”skräddarsyr” din bikini! Skräddare tillhörde ett skrå där man förr tog ett skräddarmästarbrev och att skräddarsy något innebär att man syr något individuellt anpassat med många provningar. Ingenting är skräddarsytt som aldrig provats! Måttbeställt är ett bättre ord. En skräddare är en mycket skicklig yrkesutövare.

Är då jag skräddare? Nej, det är jag inte,  men…..jag har sytt i hela mitt liv. Allt från blusar, klänningar, kavajer till brudklänningar och festklänningar. Jag kan sy. Det är vad jag marknadsför. Du som kund har min fulla uppmärksamhet och jag gör precis allt för att du fullkomligt ska spraka på scenen. Jag har inte som mål att sy så många bikinis som möjligt. Det är helt ointressant. Jag vill sy så vackra bikinis som möjligt, det är mitt mål. Unika och ingen massproduktion där alla har samma stensättning.

Så sammanfattningsvis…..en billig bikini är billig pga att det sitter billigt material på den! Watch out! 😉

En  länk till mitt Instagram har du HÄR!

 

Inspirera dig mera och låt aldrig åldern stoppa dig!

IMG_0916

Tänk om vi inte hade internet, inget Instagram och ingen möjlighet att på annat sätt än via tidningar få reda på vad andra människor gör! Eller kanske HUR andra människor gör? Med vad undrar du! Allt – säger jag! Det kan vara inredning, träning, yrkesutövning, hobbyinspiration eller vad som helst! Just här i detta inlägg pratar jag om att träna över 50+!

För några decennier sedan så fanns det endast tidningar att ta till om man ville veta mera. Den som växer upp idag med sociala medier som ett naturligt inslag i livet kanske inte kan förstå hur man tidigare fick leta efter information, inspiration och fakta på det mest stenåldersmässiga vis. Man fick bläddra sig fram mellan sidor i en bok eller en tidning. Det låter ju heeeelt snurrigt idag.

Idag gör vi allt framför våra smartphones, plattor och datorer. Det är på gott och på ont. Det jag finner helt fantastiskt är möjligheten att hitta människor som jag aldrig i livet annars skulle få kontakt med. Instagram! En liten sökning på ett ord och hela världen öppnar sig. Människor som jag inte ens vet har en existens blir med ens en källa till kunskap, vidareutveckling, motivation och diskussion. I Sverige eller på andra sidan jordklotet! Det är riktigt häftigt!

De flesta av oss som tränar hängivet på ett gym gör det i ensamhet. För min egen del är det inte ens tänkbart att ha sällskap på gymmet. Det gillar jag inte alls annat än i undantagsfall. Det blir för pratigt och för ofokuserat. Men, samtidigt behöver jag lite inspiration. Jag behöver se andra som jag! Jag vill se äldre män och kvinnor som tränar! Hårt! Finns de? Ja, de gör ju det! Överallt i världen! Starka, målinriktade, välbevarade och ”äldre”! För dig som passerat 50 och vill ha lite inspiration för just din målgrupp….sök på fitover50, fitover60, fitover70 och titta vad man egentligen kan göra TROTS att man inte längre är 25! Låt aldrig åldern stoppa dig!

Kanske undrar den oinvigde vad det ska tjäna till att lägga upp selfies, bilder och filmer från träningspass? Det finns ett syfte och en mening med det! Hur ska vi annars se varandra? Den där personen som följer mig på andra sidan jordklotet kan kanske hämta inspiration eller lära sig en ny övning av just mitt inlägg. Någon kanske håller på att ge upp och tänker att fan, jag är för gammal och ser min bild! Kan jag, kan du………..kan hon/han, kan jag!! Eller tvärtom! Jag har en dålig dag och känner att allt är meningslöst och ser mina tränande vänners framsteg och peppar mig med dem! Jag har hämtat massor med tips, motivation och träningsidéer från mina främmande vänner jag följer på Instagram. Det är där jag har mina gelikar. Det är där jag hittar dom som ger mig inspiration och lust att vidareutvecklas. Enstöringarna på gymmen runt om i världen. Cybervännerna! Kvinnor och män som tränar hårt och målinriktat. Min motivation…

Jag är den första att propagera för ett liv där vi lever i en reell tid. Ett liv där vi ser varandra istället för att glo ned i en mobildisplay från morgon till kväll men allt handlar om balans. Vi kan inte vara bakåtsträvare för den era då tidningarna upplyste oss kommer inte tillbaka. Internet är en fantastisk källa för kunskap. Det kan vi aldrig komma ifrån.

Idag avslutade jag mitt pass med att springa några steg. Det har jag inte gjort sedan i februari pga den förbaskade hamstringsskadan. Jag joggade i 10 min och var helt lycklig efter det. Tänk vad lite det behövs ibland för att höja humöret. 10 min på löpbandet i snigeltempo! Numera är det inte särskilt roligt att springa men att avsluta ett pass med 20 min cardio känns rätt så bra. I morgon försöker jag med 15 min! I snigeltempo! 😉

Pt-Dagen 29 april På Lifestyle Fitness!

Collage_Fotor.jpg

Bor du i Örebrotrakten och är intresserad av träning och hälsa? Mellan 10-15 händer det grejer på Lifestyle. Istället för att jag rabblar så läs länken HÄR!

Jag kommer att vara där med lite smycken, bikinis, poseringsbyxor, tyger och glitter! 🙂 Komsikom!!

Om ideal och hälsa!

weight-loss-2036967_1280

Jag läste ett inlägg på Facebook häromdagen av en person jag högaktar och följer. Han ondgjorde sig denna gång över den skönhetsindustri som får oss att må dåligt och som ger unga kvinnor en dålig självbild. Han menade att flickor får växa upp idag med en alldeles snedvriden syn på hur man ska se ut.

Bilder och reportage om hälsosamt liv, hälsokurer, vackra kroppar och träning menar han ger en dålig förebild för flickor. Det framkallar anorexia, hetsätning, dålig självkänsla, fel självuppfattning, ortorexi och annan ohälsa! Att se en kvinna eller man som ser bra ut enligt dagens ideal får oss alltså att må illa? Skulle vi istället må bättre om vi fick se bilder av magra, tjocka, otränade och ohälsosamma människor? Det skulle alltså få oss att känna oss bättre till mods och inte alls framkalla någon form av ångest, hetsätning eller annat ätstörning! Märkligt!

Vi matas dagligen med bilder om våld, krig, våldtäkter, skottlossning, bilar som brinner, kvinnoförtryck, fattigdom, naturkatastrofer, djurplågeri, kärnvapen och herregud, den här listan kan bli lång. De bilderna framkallar tydligen mindre ohälsa än en foto på någon som har kurvorna på rätt ställe och ser irriterande vacker ut? Men hör ni inte så sjukt det låter?

Det här handlar åter igen inte ett jäkla dugg om bilden på kvinnan eller mannen med de irriterande magrutorna utan om betraktarens självkänsla och subjektivitet.  På något sätt så tar läsaren åt sig av bilder och annat  som om det var direkt adresserat som en smäll på käften till just denne. Det är den första grejen man måste jobba med när självkänslan är låg…allt handlar inte om dig. Eller mig!

Om någon visar en bild från t ex en idrottsprestation där denne har lyckats med att springa en mara, ökat sitt personbästa i marklyft, cyklat Vättern runt eller ngn annan fysisk bedrift….ska då jag här hemma i köket bli svart i ögonen och förbanna den här tjejen eller killen för det? Ska jag bli förbannad för att de har mage att visa sina resultat? För att hon eller han har vältränade lår och rumpa? Ska jag sitta här och irritera mig på att de här människorna har utfört något som jag inte orkar?  Ska jag förminska mig själv till en prick och känna mig träffad för att de visar det här så provocerande på en bild? Skulle jag må bättre om jag såg en riktigt överviktig person sitta i en soffa och trycka i sig en bakelse? Skulle jag känna mig mer jämlik och inte behöva drabbas av komplex och otillräcklighet?

Det är inte det som är problemet! Visst kan unga tjejer drabbas av alla möjliga sorters ätstörningar pga en känsla av otillräcklighet men oftast ligger det djupare än bara att försöka se ut som någon. Ätstörningar har funnits i alla tider och inte minst ligger många sporter bakom viljan att hålla vikten väldigt låg. Löpare, simmare och gymnaster…bl a..   Ett flertal tjejer som har varit duktiga löpare har lagt av pga just anorexia.

Om du känner dig träffad och illamående av att se reportage om hälsa, viktnedgång, träning eller kostråd…….jobba med dig själv. Reportaget, blogginlägget eller vad det nu är, handlar inte om dig. Det är skrivet ur författarens synvinkel. Skulle det göra att du inte orkar med dig själv så ligger inte problemet i bilder och text. Läser du något irriterande på Facebook som du mår dåligt av – kanske detta – så blocka mig eller scrolla ned. Man måste inte läsa, man måste inte ta in det man ser. Än så länge har vi en fri vilja. Utnyttja den!

Jag gillar reportage om hälsa. Jag gillar att läsa om hur man kan hålla sig frisk och stark högt uppe i åldern. Jag gillar att se dina träningsresultat även om du inte tillhör eliten. Jag gillar att se dina framsteg. För mig är det inspiration och en nyckel till min egen motivation när den sviktar. Dina framsteg förminskar inte mina eller gör mig till en nolla. Jag tävlar inte mot dig vare sig med vikter, antal avverkade km eller utseende. Jag vill må bra och min högsta önskan är att även du mår bra. Känner du dig illamående av en bild där jag visar upp mina framsteg så ligger nog inte problemet hos mig…! 😉

Idag ska jag prata sjukdomar! Bl a…

IMG_2803

4 veckor mer eller mindre stillasittande är äntligen slut och jag kan börja röra på mig igen. Träningsvärken efter 2 dagar på gymmet är rejält kännbar och det slår mig hur skört det är med en vältränad kropp och hur fort den är borta. Ja, kanske inte totalt förfall men det är definitivt inte bra att stanna upp i sina dagliga träningsrutiner. Möjligen är det tuffare om man inte heller är helt ung men det erkänner jag inte.

Det slår mig att många lever så här. Stilla, inga längre promenader, vilar i soffan, ser på dumburken, äter en massa skräp och låter livet gå utan att röra på sin kropp det minsta lilla. Det fyller mig med ångest och det borde alla drabbas av. Vi är gjorda för rörelse och inte för att befinna oss i ett stillasittande tillstånd. Om vi nu inte måste förstås. Det är skillnad.

Resten av livet väntar och varför inte göra det bästa av det så länge man kan? För mig innebär det att styra tillbaka på vägen jag halkat av  och ta tag i de rutiner jag har tappat under några veckor. Mat, träning, rörelse, sömn…..and repeat! Allt annat är egentligen oväsentligheter. Utan mitt välmående är livet inte roligt.

Jag fortsätter att tjata på mina medmänniskor att ta tag i sina liv och förhoppningsvis blir någon tillräckligt irriterad, engagerad och motiverad att faktiskt göra slag i saken. Hörde igår att befolkningen bara blir fetare och fetare trots alla träningsmöjligheter och annan upplysning som finns. Fetma ger sjukdomar. Det är inte svårare än så! Fetma och stillasittande ger diabetes typ 2 som ett brev på posten och tro mig när jag säger att det är av de värsta nitlotter du kan dra.

Många tror att just typ 2 utav denna sjukdom inte är så jäkla märkvärdigt. Det är fel. Jag har – och nu tjatar jag igen – sett det på nära håll på bägge mina föräldrar. En oskyldig liten typ 2 som i slutänden har resulterat i amputationer och andra tråkigheter. Har man i samband med den här lilla oskyldiga diabetes typ 2 även högt blodtryck så är det stor risk att även drabbas av stroke.

Det här är lätt att bortse ifrån och tänka att det nog inte händer mig eller vad tusan, ska man aldrig få njuta av livets goda….! Då frågar jag dig….vad är livets goda? Just för dig? Är det feta middagar med vin och efterrätter eller en chipspåse så fort du ska belöna dig själv, stora skålar med godis på fredag och lördagkvällar…eller vad är just ”livets goda”?

För mig är det att må bra! Att vakna och känna mig stark, att inte ideligen få förkylningar, infektioner och må visset. För mig är det att stoppa bra energi i min kropp för att jag ska orka med ett aktivt liv. Det är gott med god mat men det är stor skillnad på att äta för att leva än att göra tvärtom.

Ser man på sociala medier så står det ofta att ”jag var verkligen värd en chokladkaka”! Eller ”jag belönade mig med ett McDonald´s”, eller jag har verkligen gjort mig förtjänt av en stor bakelse”! Det är ju helt galet! Varför belönar vi oss med något att stoppa i munnen? Varför inte ta en hundralapp varje gång vi nu känner att vi är förbannat bra och spara den till något som VERKLIGEN är en belöning? En spahelg, en semester, nya kläder eller något annat som är KUL? Måste det alltid vara ätbart när vi ska belöna oss själva?

Om man tar steget ut till ett bättre liv med sundare matvanor och mer rörelse så kan man utan problem äta en och annan godisbit eller bakverk utan att göra så stor affär av det. Man behöver inte belöna sig för det är helt ok någon gång när näringsintaget i övrigt är i storleksordningen för vad man behöver.

Jag älskar att skriva, därav en blogg. Det är kul att skriva om allt möjligt men framför allt gillar jag att försöka ge lite motivation. Försöka inspirera dig som inte är ung längre och som tror att det är kört för att du t ex är 55+!! Det är aldrig för sent att börja röra på kroppen. Man måste inte till ett gym och hiva vikter – även om nu det är kul! 🙂 – man kan göra vad som helst, bara man gör något.

Kroppen går att forma ända tills vi hamnar i en trälåda. Det handlar inte bara om utseende utan om funktionalitet. Ju äldre vi blir desto viktigare är det att vi håller oss starka. Musklerna förtvinar i en ruskig fart efter vi har fyllt 40 – om vi inte gör något för att sträva åt andra hållet!

Igen – ta kontakt med en PT, en coach, en kostrådgivare och du har hälften vunnet. De flesta som tränar med en coach lyckas med sin förutsättning till ett friskare liv. Det är så otroligt mycket svårare på egen hand. Är du överviktig och tänker att ”jag ska bara gå ned först”….glöm det! Det är just du som kommer att vinna storvinsten när du tar steget mot en personlig hjälp. Kanske kostar det dig några tusenlappar men å andra sidan, det där fredagsmyset har nog kostat en hacka genom tiderna. Att satsa på en PT är kanske de mest väl använda tusenlapparna i ditt liv. Tveka inte.

Bor du i Örebrotrakten så känner jag ett flertal fantastiska tjejer och killar som väntar på dig. Hör av dig till mig! Pronto! 😉

 

 

Du vet väl att du kan beställa blingbikinis och poseringsbyxor av mig? Inte? Då vet du det nu!!

14713556_375705662819542_6028686986618970864_n

När det gäller bikinis så vänder jag mig i första hand till dig som vill ha något alldeles extra. Jag serietillverkar inte likadana med några ynka stenar på utan jag gör ”oneofakind” bikinis enbart till dig som kund.  Jag har plockat upp mina gamla syfärdigheter och ger utlopp för lite konstnärliga talanger. Är du intresserad av att titta på något som jag har gjort så titta här!

piasblingsuits     eller här!

piasblingsuits.se

Inom den här branschen så marknadsför sig väldigt många som ”skräddare”! De ”skräddarsyr” din bikini! Skräddare tillhörde ett skrå där man förr tog ett skräddarmästarbrev och att skräddarsy något innebär att man syr något individuellt anpassat men många provningar. Ingenting är skräddarsytt som aldrig provats! Måttbeställt är ett bättre ord.

Vad kostar det då? Vill du ha en billig bikini så finns det många tjejer som syr för liten peng.  Det gör inte jag och varför då?

För det första använder jag inget Alibababling! Det är skitstenar från Kina gjorda av resin.  De glittrar lite om du sätter starkt ljus på men i själva verket blir det inget direkt sprak när du står på scenen. De connectors, det här som sitter på axlar och i sidorna av bikinitrosan, som inte är i kristall ,är väldigt lätta! Du känner direkt om det är fake eftersom de inte väger någonting. Det är inte bara skitmaterial utan du riskerar även att de går av. Stenar och connectors från Kina är mycket billigt och du köper kanske 1000 st flatbacks för 1 dollar. Tänk på det om du köper kristaller privat. Är det billigt så är det bara skräp.

Jag använder kristall från Swarovski och Presciosa. Det är helt avgörande när du står på scenen och gnistrar alldeles fantastiskt. Om det sitter 2000 kristaller på din bikini så har de definitivt kostat otroligt mycket mer än resinstenar från Kina.  Väljer du riktigt stora stenar så kan dessa kosta 30 kr st!

Sedan tar det en stund att sätta dit alla dessa små rackare som varierar i storlek från 2,5 mm till 7mm. De limmas på din bikini, en och en. Det tar många timmar att färdigställa en bikini. Det kan sitta flera tusen kristaller på en rikt blingad bikini…

Jag har ingen limit för mängden av kristaller jag sätter dit. Vi kommer överens om hur din bikini ska se ut, ett pris och sedan blingar jag därefter.

Jag vill att du ska vara ditt bästa du! Att du ska känna dig som en diamant, sprakande och självsäker där du står på scenen. Jag gör det här för att det är kul och har inget som helst intresse av att göra flera likadana. Vill du ha något unikt, fullständigt galet glittrande, välsytt och snyggt så komsi kom! 😉 Jag ser fram emot att tillverka något urläckert endast för dig!!

För att beställa av mig så skicka mig ett mail till piasblingsuits@gmail.com eller skicka mig ett PM på Facebook. Jag är snabb att svara!

_smal_16tyngre4_5550

Ta tre läckra blingiga bikinis! Sätt dem på tre läckra fitnesstjejer och……voilá!!!

14423673_10154437257491093_1076979963_o

Det är ju det jag säger, jag har ett otroligt roligt jobb!! Jag gör smycken och jag syr bikinis! Vilken grej! Så,  idag hade jag turen att umgås några timmar med de här läckra brudarna på bilden ovan. Carin, som ska tävla i vår, Ellen som precis har vunnit Junior SM i bikinifitness och Rebecca som kom 4 i veteran SM, bodyfitness ……whoop whoop!!

Det som började på kul har utvecklats till något större. Min avsikt är inte att spotta fram bikinis stöpta i samma form utan jag vill göra det där lilla extra till den som verkligen vill ha något som inte sitter på alla! Jag vill att det ska spraka och gnistra!! Det som sitter där och blingar är Swarovski kristall. Inget annat! Ska det glittra rejält så är allt annat ointressant! Undrar om jag hade några pärlplattor som barn? Det kanske helt enkelt är så att jag lever min barndoms dröm! Att få gå helt amok bland pärlor och glitter!!!

Som vanligt när jag vill ha något fotograferat så vallfärdar jag till Per Johansson, Procard! Otroligt duktig fotograf som är bra på precis allt. Produktbilder, naturbilder, porträttbilder, modellbilder……allt! En supertrevlig man som lugnt och sansat får fram fotomodellen i precis alla! För dig som vill prova på att vara modell har han även något som kallas ”modell för en kväll”. Länk till detta här!   Titta gärna på Instagram för att se hans bilder här!

Bilder från vår eftermiddag hos Per Johansson, Procard,  kommer att läggas upp på Instagram @piasbling och @piasblingsuits och för övrigt susa runt lite på Facebook och här och där! Här är några ”back stage”!!!

14407807_10154509916932296_1961224650_o

img_6583

Mina modeller mumsar nog på ris och kokt torsk just nu medan jag för min del just har avnjutit ett STORT glas vin och en skål med jordnötter. Det är ju i alla fall fredagkväll och en dag i veckan måste man få strunta i alla nyttigheter och ge sig hän åt skräpdiet! Det har jag för övrigt ägnat mig åt hela dagen! Jag är väl den enda som måste ha matsäck med för att åka från Nora till Odensbacken. Höll på att dö svältdöden när jag rattade fram till den lilla orten och upptäckte snabbt att Statoil med en livräddande korv inte existerade. Det blev ett konditori och en jättebulle! Står inte på kostschemat! När jag åkte hem var situationen densamma och det fanns inte en chans att jag skulle komma ända till Nora utan ett livshotande blodsockerfall. I Örebro finns det Statoil! Och korv! Står inte heller på kostschemat! 😦

Nåväl! Fredag kväll, vin i glaset och ännu en bra dag går mot sitt slut! Livet blir banne mig bara bättre och bättre!! Skål och fredag på er!