Sådär, nu är det vardag igen.

a26c796392e3fd37b47088a527b0793b

Måndag! Gillar måndagar! Veckan ligger framför mig med dagar som ska fyllas med något för mig meningsfullt. Livet kallas det. Alla dagar och alla nätter. Det går fort det där livet. Vansinnigt fort. Det man har tänkt att göra eller ändra på måste ske nu och inte sedan. Har du drömmar som du vill förverkliga? Gör det nu! Det där sedan har vi inte en aning om ifall det kommer att finnas…

En gång i världen spelade jag piano. Jag var duktig på det. Fick speciallektioner i skolan och spelade på några ungdomskonserter i min hemstad. Jag kunde inte spela på gehör alls men var fenomenal på att läsa svåra noter. Min största önskan var att kunna ackompanjera mig själv när jag sjöng. Med ackord. Men nej, jag kunde bara spela efter noter. En vacker dag klev det in en amerikansk student på ”min” lektion och spelade skjortan av mig. Det var ett sånt där tillfälle där jag tappade min självkänsla totalt och sjönk från en 5:a till en halvdan 2:a. Jag slutade spela efter det. Fullkomligt idiotiskt men så var det.

Ja, vad har nu det där med drömmar att göra. Jo, jag skulle vilja ha ett piano igen. Låta fingrarna hitta tangenterna en gång till och ta fram mina gamla noter. Det skulle förstås inte bli lätt då jag inte har spelat på 40 år. Men kanske är det som att cykla? Det kan man ju alltid..

Jag sjöng också. I kör, i mindre grupper, på min fritid men idag sjunger jag aldrig annat än  i refrängen på någon bra låt jag hör. Det låter dock inte särskilt bra. Från att ha varit mycket tonsäker så är rösten väldigt ringrostig. Kanske skulle jag börja sjunga igen?

Jag skulle vilja dansa. Förr gick jag danskurser. Buggade. Jag var riktigt bra på att bugga. Nu är det 15 år sedan jag dansade sist. Det blir inte av. Man går ju inte ut och dansar längre. Det är ju för jäkla sorgligt egentligen. Kanske skulle jag börja dansa igen?

Vad har jag mer sysslat med som fallit i glömska? Jag har vävt gardiner och endast i min fantasi kan jag tänka att jag faktiskt räknat ut varp och trätt en vävstol. För den som inte vet så är det ett HELT företag. Väva är däremot plättlätt. Jag har gått en kurs i näver eller säger man möjligen näverkurs? Det var kul och jag har fortfarande ett brödfat kvar. Otroligt hållbart.  Jag har målat porslin. Jag har gått flera keramikkurser – det är inte min grej för övrigt. Har aldrig varit. Tyvärr. Jag har pluggat ekonomi, jag har pluggat matte, jag har läst juridik…..men vad blev det av allt? Ingenting och jag kommer inte ihåg ett dyft. Kanske skulle jag börja läsa igen?

En gång var jag duktig på att teckna. Inte måla utan teckna med blyerts. Min pappa var fantastisk på det. En konstnär som tecknade och målade i akvarell och olja. Han var inte särskilt pedagogisk utan sa helt krasst att det jag gjorde inte var särskilt bra. Det var inte dåligt om man jämförde med mina vänner i samma ålder men givetvis inte bra jämfört med en konstnär. Jag hade alltid en 5a i teckning under skoltiden. Jag slutade förstås att teckna för jag ”var ju inte bra”! Tänk så lätt man kan knäcka ett barn. Kanske skulle jag börja teckna igen?

Jag har alltid skrivit mycket. Många gånger har jag börjat ett bokprojekt men insett efter 4 sidor att jag är utled på mina karaktärer och omöjligt kan följa dessa människor i flera hundra sidor. Jag kan rimma och skriva på vers. Men, det kan man ju inte fortsätta med sida för sida. Vem skulle vilja läsa? Nej, nu skriver jag här och märkligt nog är det många som läser vad jag skriver. Jämfört med Blondinbella som skriver om…..ja, vad skriver hon om?….så har jag förstås en väldigt liten besöksskara men jag tycker att 20000 besökare på ett par år är mycket. Bara tanken att 20000 har läst något ur min blogg är ju helt otroligt. Men kanske skulle jag skriva en bok?

Eller så är det ok  som det är? Allt har sin tid heter det och möjligen ligger det sanning i den frasen. Ska vi göra allt vi önskar så blir det bara jobbigt och det som verkade kul blir ett måste. Svårt det där med livet. En massa val man måste göra hela tiden.  En del blir galet och en del blir bra. Jag har bestämt mig för att inte ägna någon tid åt det som inte blev så bra…vilket är en hel del…

I dag är det måndagen den 7 januari 2019. Ett oskrivet blad. Den kan bli en riktig skitdag men den kan också bli alldeles fantastisk. Den som lever får se och inte ens det har vi ju en aning om. Spännande eller hur? 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s