En bra dag börjar på gymmet…

IMG_9876

Jo, så är det. Efter en morgonpromenad med två busiga hundar så är det faktiskt min bästa stund på dagen. Då, när jag tar i handtaget till det gym jag tränar på. Låter väl inte klokt men när jag inte kan gå dit av olika orsaker känns det som om något viktigt fattas mig.

Just nu är kroppen hel och inga skador hämmar mig. Det kommer att ändra sig så jag njuter medan det går. Om man vill ta sig vidare i sin träning så måste man ta i lite mer, lyfta lite tyngre, orka lite till och lite till. Tala om för den där muskeln att du får tamigtusan växa för annars går inte det här. Det gör ont, det svider, kanske får man en grym träningsvärk men det är så det måste vara för annars händer absolut – ingenting!

Hur många ser jag inte som dagligen går och tränar, viftar runt lite bland maskiner i någon halvtimme och går ut helt oberörda då de faktiskt inte har ansträngt sig ett dugg. Det är ok! Om man endast vill hålla igång sin muskulatur så att den inte förtvinar men vill man forma till sin kropp eller bli starkare så måste man ta i! Oavsett om man är ung eller gammal. Det MÅSTE göra ont!

När man tar i lite till så händer det att man går sönder någonstans. Sträcker en muskel, skadar en sena eller något annat. Det är en risk man får ta om man inte vill lalla runt i mellanmjölken och inte ta sig vidare. Det är surt men går oftast över. Man får träna någon annan kroppsdel så länge tills man står som jag idag och är hel! Jag vet av erfarenhet att det kommer att ändra sig. Men idag – fungerar min kropp som den ska! Just i dag är jag stark.

Jag har precis tryckt i mig ett mellanmål. Tunna finncrisp med skivad avocado och paprika. Gott med en kopp kaffe och en avkopplande stund i skrivandets anda. Nu väntar dock andra bullar. Huset ser ut som ett bombnedslag. Det är trådändar, tygsnuttar blandat med hundleksaker, fågelfrön och kläder. Varför hänger jag kläder överallt? Det är som en sjuka och den går visst aldrig över. Det är kläder på varenda stol i köket. Jag kommer att stoppa undan, hänga upp och i morgon kommer det åter igen att ligga kläder över stolsryggarna. Jag är verkligen en misslyckad medelålders person,

I min ålder ska man påta i trädgården, odla grönsaker, pilla med blommor och ha sitt hem som största intresse. Något är missat där hos mig. Jag har inte något intresse alls av varken trädgård eller att springa med en dammtrasa ideligen. Det borde säkert vara så men nej, inte alls. Idag ska jag åka och titta på en soffa jag har hittat på Blocket. Men du ska väl inte köpa en begagnad sa någon jag berättade det för?! Varför inte? Vi har hundar som hoppar upp och ned i möblerna och jag skulle bli tokig om jag hade en ny soffa för 25 loppor och det blev hundtassar i den. Nej, en begagnad skinnsoffa blir jättebra. Då kan vi ju göra något mycket roligare för de där 25000 som en ny soffa hade kostat. Vem bryr sig om vad man sitter i? Inte jag!

Ok, kaffet är urdrucket. Dags att kavla upp ärmarna och börja saneringen av huset då. Stefan Sauk är med mig och gör livet lättare. Han läser för mig med sin behagliga röst och då blir det inte fullt så trist att greppa dammsugaren. Jag förflyttar mig till Sydafrika, Kapstaden och den story som jag befinner mig i. Korrupta poliser, värme, het sand, taffelberget och den stackars tjej som springer för sitt liv……..byebye Sverige för en stund!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s