Lagom? Inte på en fläck!

img_4787_fotor

Jag är överdriven! I allt! Det där ”lagom” kom aldrig med i min personlighet när jag blev till. Det är just den orsaken som har gjort att jag inte har någon broms att dra i när livet skenar iväg. Det är just avsaknaden av lagom som gör att en sådan som jag och många andra går in i väggen. Vi vill för mycket! Vi gör för mycket! Och – vi orkar för mycket därför att vi inte har den här spärren som skriker stopp! Jag känner flera stycken som inte har begåvats med den, precis som jag!

Tidigare slet jag med hästar till ingen nytta alls. I över 25 år! Dagligen! Så här i efterhand är det fullständigt obegripligt varför jag gick upp 04 för att åka till stallet och släpa 2 medelmåttiga hästar till ridhuset, gå ut och gå eller springa med en shetlandsponny, mocka och släpa, släppa ut, släpa vatten, åka och luncha, åka och ta in, ta hand om hästar igen, putsa sadlar och over and over again. Jag kunde inte ha häst ”lagom”! Den var tvungen att ryktas till den blänkte, alla täcken skulle vara rena, lindor tvättade, lädret putsat, hästarna motionerade…..allt, allt på bekostnad av min kropp som stönade dagligen över allt slit men som på intet sätt blev lyssnad på!

Innan mitt hästliv tog fart i 30 årsåldern så var jag ett stort fan av Friskis & Svettis som väl spred sig över Sverige på 80 talet någon gång. Mina bekanta gick på något pass i veckan. Jag gick på något pass – om dagen! Utöver det så var jag brevbärare vilket alltså är – eller rättare sagt var – ett flera timmars springpass per dag i trappor. Flera gånger i veckan simmade jag ett par tusen meter och löptränade…. Lagom? Nä, inte ett dugg. Fullkomligt hysteriskt.

Under alla år har jag haft hund! Mina hundar har alltid fått massor av motion. Jag har gått. Jag har räknat ut att jag idag vid snart 59 års ålder har traskat tre varv runt jorden med alla mina hundar. 13000 mil lågt räknat. Inget har stoppat mig när det gäller mina hundars väl och ve. De har alltid kommit först och innan jag har gjort något annat på morgonen så har jag alltid gått en promenad med mina fyrbenta vänner. Oavsett om klockan har varit 04, i mörker och svinkyla så har jag stegat ut iklädd pannlampa och så har vi gått vår 5 km runda. Har jag kommit hem helt slut så har det aldrig hindrat mig från att återigen klä på mig pannlampa och knata ut på en runda. Gränslös! Totalt! Vansinne – javisst, i allra högsta grad.

Avsaknaden av spärren lagom gör att man kan pressa sig nästan hur mycket som helst. Smärtgränsen hos oss i ”ickelagomlandet” är oerhört hög och vi sliter tills det helt enkelt går sönder någonstans. Kroppen kanske har skrikit länge utan att bli bönhörd och så går det åt skogen. Det kan vara ett totalt haveri eller en muskelskada som vi ignorerar. När man är som ”vi” så fördriver vi ont med ont eftersom vi inte tycker att det gör så ont som någon annan kanske skulle ha vett att tycka!

Idag lever jag lite annorlunda. Jag kan aldrig ändra på min personlighet, jag är inte lagom och det har jag accepterat. Jag går fortfarande mina långa rundor trots att hundraserna har minskat avsevärt i storlek, jag tränar fortfarande hårt men…inte hela dagarna. Däremot har jag fortfarande svårt att lyssna på min kropp när den säger att det gör ont! Jag brukar svara ganska elakt att ”det gör det ta mig tusan inte utan kämpa på här din lata kroppshydda” …..och då går det som det går! Aj, muskelsträckning! Aj, ryggskott! Aj, seninflammation!

Där är jag nu. Inflammation i hamstringsfästet. Surt. Tråkigt och långvarigt. Jag rehabtränar med urtrista gummiband och utan belastning. Jättetrist. Det är så här det blir när man saknar bromsar. Man får gå bakåt 10 steg. Ideligen. Många i omgivningen har under alla år försökt att stoppa mig. Men hur ska man kunna stoppa någons sätt att vara?

Det enda sättet att lära sig att leta efter någon form av nödbroms är att inse sin begränsning. Det tog mig 48 år. Hua! Jag har ett litet snöre idag som fungerar ibland och ibland inte. Jag drar i det när tåget skenar och får det att gå liiiiiite långsammare i alla fall en stund. Progress! Man får vara glad åt det lilla! 🙂

2 reaktioner till “Lagom? Inte på en fläck!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s