Och på den sjunde dagen…

IMG_3608

…försvann äntligen den förbaskade febern! Yay!!!! Ute för första gången på en vecka. Det var svinkallt men skönt att andas frisk luft. Totalt slut efter 1 km promenad i lustempo så det lär nog ta ett tag innan allt är som vanligt. Men, jag ser ljuset i tunneln!

Jag är inte särskilt förtjust i vinter men när solen skiner och det ligger lite vitt på backen får t o m jag erkänna att det är vackert. Om än på något stelfruset vis. Föredrar i alla lägen träd med blad på framför frostnupna pinnar. Men det är bara en dryg månad kvar av den här motiga årstiden och sedan har vi våren här. Det ska bli helt underbart.

Nu ska jag försöka få bukt med hostan ”from hell” och hoppas kunna träna igen om någon vecka. Har ju helt tappat aptiten vilket är ett högst onormalt tillstånd för mig som gärna äter oavbrutet, hela dagarna. Det känns märkligt att vara hungrig men oförmögen att kunna svälja. Jag kan tänka mig att en anorektiker har ungefär det scenariot vid matbordet. Får tänka ut någon simpel maträtt som är lätt att få ned och vansinnigt lätt att laga. Lax it is!!

Känns skönt att kunna vara uppe och ta tag i lite försummade delar av livet. Har några delmål idag som jag hoppas kunna klara av. Några beställningar som ligger och väntar på att skickas, köksbordet som alltid har ett kaos med papper av alla de slag och önskar bli rensat, en hundpromenad till. Först ska jag dock brygga lite kaffe och pina i mig ett par mackor. Jag älskar att sitta i min kökssoffa och fika, älskar mina mackor…..! Just nu känns det inte riktigt så men det är ingenting att välja på. Ät kvinna! För tusan!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s