Det där med sömn…

bear-2079672__480

Tänk att kunna gå till sängs, blunda, somna och så sova en hel natt. 8 timmar. Undrar när jag gjorde det sist? Jag kan inte ens minnas att jag någonsin gjort det men förmodligen har jag bara glömt då det måste vara väldigt länge sedan.

Under många år sov jag på tok för litet. Stress, för mycket aktiviteter, för mycket oro och ett behov av att hinna mer än vad som var möjligt på ett dygn ledde till total avsaknad av sömn. Jag kunde bara inte somna! Med sömntabletter gick det förstås och till sist var det ett måste om jag inte skulle svimma av på fläcken.

Det är oerhört plågsamt att inte kunna sova. När den vakna tiden börjar närma sig 20 timmar per dygn är man inte längre en kul typ. Vardagslivet blir svårt att fixa, orken tryter, humöret havererar och det sociala umgänget krymper. När man är inne i den här nedåtgående spiralen är det vansinnigt svårt att ta sig ur den. Sängen som borde vara det mest underbara att krypa ned i blir ens fiende.

Det är förstås hjärnan som snabbt lär sig att när vi parkerar bland kuddarna är det dags att älta. Det första som kommer upp i tankeflödet är ”Jag kommer inte att kunna sova”! Det vet vi ju! Det kommer inte att fungera i natt heller. Fan, och jag som måste sova. Jag ska göra ditten och datten och måste bara få några timmars sömn. Måste. Måste. Och, så går det åt helvete. Bara den lilla övertygelsen att jag inte kommer att kunna somna gör att jag faktiskt inte kan det heller.

Råden är oändliga när vi drabbas av det här. Allt från att lyssna på havsbrus, avslappningsövningar, yoga till att gå upp och städa istället för att ligga där och glo. Problemet är att man är trött. Förbaskat trött. Det enda man vill är att borra ned sig bland kuddarna, somna, drömma och få vakna så där ordentligt utsövd….ja, du vet…eller kanske inte?

Kan man över huvudtaget ta sig ur det? Jag vet inte. Jag har gjort framsteg med hjälp av KBT terapi. Det låter som flum men kan fungera om du är vaken pga att du ältar, såsom jag var under min värsta period i livet. Jag var mästare i att dra igång den där repiga skivan i skallen. Om och om igen. Samma tankar, samma oro. Det som egentligen bara var skit och ingenting att ens fundera över blev gigantiskt när jag gick till sängs. Under dagen tänkte jag inte en sekund på det som upptog all min energi under natten. Märkligt beteende men inte så ovanligt.

Jag gick till en KBT-snubbe med stora tvivel och undrade var i hela friden den där spelevinken skulle kunna hjälpa mig med. Men, han förändrade hela mitt liv. Han ändrade mitt tankemönster eller rättare sagt, han hjälpte mig så att jag ändrade det. Jag slutade att älta. Visst trillar jag dit ibland och börjar med mitt eviga upprepande av samma tankar men idag kan jag stoppa skivan. Jag vet vad jag ska göra för att släppa det som drar igång mig.

Jag sover hyfsat idag. 5 kanske 6 timmar per natt. Det är ok. Jag mår bra och klarar mig på det. Ju äldre vi blir desto mindre sömn behöver vi. Vissa nätter är sämre, som i natt. Det är dock inte så viktigt. Jag har släppt min stress och min evinnerliga kamp mot klockan. Det låter enkelt va? Bara släppa det så där?

Det var allt annat än enkelt och har tagit mig 12 år. Under de senaste 12 åren har jag kämpat med att komma tillbaka från ett utmattningssyndrom som nästan totalt knäckte mig och att komma tillrätta med mina sömnproblem. Det går men det är inte lätt. Ett bra sätt är att ta hjälp om du inte lyckas att på egen hand få bukt med problemet. Det kan vara nödvändigt att använda sömnmedel för att återställa dygnsrytmen.

Om utmattningssyndrom och ångest kan du läsa  här  och här !  Är då jag någon expert på sömnproblem och utmattning? Jag vill påstå att jag är det efter att med stor framgång nästan stressat ihjäl mig. Är du mitt i livet på ett rusande expresståg så dra i nödbromsen. Redan nu!

Snart dags för nyårslöften….igen!

IMG_E4460

För vilken gång i ordningen har du tänkt starta ditt ”nya” liv efter nyår? För vilken gång i ordningen tänker du köpa ett gymkort som du efter ett par besök inte nyttjar? Vad gör du för fel eftersom det aldrig blir något av det där löftet?

Jag är nästan säker på att jag vet. Du har ingen plan! Tanken är att du ”ska börja träna” och du ilar glad i hågen till närmsta gym och tänker att nu jävlar. Det är nu det ska ske. Väl inne på gymmet känner du dig vilsen – om du nu inte har erfarenhet av hur man lyfter, drar och pressar – och vimsar mest runt bland maskinerna. Du drar lite här och där i några maskiner, kör lite situps, lite benspark men du har ganska tråkigt. Det var inte kul det här med gym! Och, ditt nyårslöfte rinner ut i sanden….igen. Du är helt övertygad om att styrketräning är astråkigt.

Vi backar lite. Nyårslöftet, gymkortet och så gör vi om förutsättningarna för att du ska lyckas med ditt nya liv. Du tar kontakt med personalen på gymmet och ber att få en introduktion bland alla redskap och maskiner. Finns där en Personlig Tränare eller annan duktig kille/tjej som vet vad dom håller på med så ta ett par pass ihop med den personen. Det är väl investerade pengar och ger dig en bra start.

Lyfta kan man göra på många sätt. Många sätt är väldigt fel och gör ingen nytta. Man lyfter för tungt, för lätt, för fort, med fel teknik osv. Därför är det viktigt att veta vad man gör. Du vill ju åstadkomma en förändring av din kropp och då måste du ha den där planen. Ett träningsprogram utformat för dig. Har du tränat förr och har bra teknik finns massor av tips på nätet. Allt från nybörjarträning till tung styrketräning.

Nästa steg! Sätt upp ett mål! Vare sig det är viktminskning, styrka eller bara en förändring du vill åt så är det bra att ha en vision! En tanke om var du vill stå, låt oss säga om 3 månader. Bestäm dig, skriv ned och använd gärna en träningsbok. Det är jättebra i början för att se sina framsteg. Jaha, vad är det du ska göra sen?

Följa planen! Slaviskt! Det spelar ingen roll hur många kostscheman, träningsscheman eller hur goda avsikter du än har. Om du inte följer din plan händer absolut INGENTING! Om du bestämmer dig för att träna 3 dagar i veckan så är det 3 dagar i veckan. Oavsett om det inte infinner sig inspiration. Det handlar om att inte svika sig själv för det är precis det du gör när du ger upp. Du tränar för din egen skull och när du inte ids så lider ingen mer än du!

Ofta får jag höra att jag på något sätt har så mycket bättre förutsättningar än vad någon annan har. Varför då? Jag har inga speciella gener som gör att jag inte blir fet om jag vräker i mig en massa kalorier. Jag har inte någon speciell substans i min kropp som automatiskt ger mig platt mage och vältränade armar. Jag sliter. Hårt! Och, jag älskar det!

Har jag då alltid motivation? Nope! Går du och väntar på att motivationen ska rulla in så får du nog vänta. Man får passa på att njuta just den dagen då den infinner sig. De andra dagarna tränar man i alla fall. Jag vill påstå att man skapar sin  motivation. Genom att göra framsteg så blir du mer och mer motiverad att träna. Det blir roligare desto starkare  du blir. Den förhatliga motionsträningen som är så sur att starta upp blir euforisk den dagen man inser att det faktiskt går lätt. Det är helt enkelt underbart att känna sig vältränad.

Jag önskar att alla kunde känna den känslan. Den där känslan när du går ut från gymmet och redan tänker på nästa pass. Den goa känslan av välbefinnande efter att du har tagit ut dig rejält. Den är svår att beskriva och måste upplevas.

En sammanfattning i all välmening!! Sätt upp ett mål, utarbeta en plan och följ planen. Simple as that! Vi ses på gymmet! 😉

Nu kan det få vara slut på vintern…

xglSev2

Utled! Fått nog! Ledsnat! Och, vintereländet har knappt börjat. November har segat sig förbi utan att vi ens har kunnat ana att det finns en blå himmel bakom molnen. Kolmörkt. Dagsljus i ynka 6 timmar OM…..det nu ens blir dagsljus. Idag är det tveksamt.

Dock har dagarna gått fort då vi har renoverat. Och renoverat. Det tar liksom aldrig slut när man har ett äldre hus. Eller jag rättar mig – asgammalt! Fint som snus blir det men usch, vilket jobb. Man köper ett kök med nya vitvaror och så börjar ett par förfärliga veckor. Hur mycket grejer kan ett köksskåp egentligen rymma? Ofattbart. Ner med allt i lådor och så ska alla gamla skåpluckor ned från väggarna och kastas. Totalt kaos. Disken tas om hand i det pyttelilla badrummet som också, ve och fasa, ska renoveras. Orkar verkligen inte ens tänka på det just nu…

Det är inte gjort i en handvändning när man gör allt själv. Ny ventilation, dra om el, nya rör, upp med alla skåp, måla det onödigt stora taket 3ggr, kakla, upp med lister….! Huset är väldigt gammalt. Om jag inte minns fel så är det sedan 1900 talets början eller t o m innan. Allt är snett och vint. Det gör inte saken lättare. Men, nu sitter jag här. Det är ljust och fint. Lådorna som har stått i travar under de senaste veckorna är tömda och allt inplockat i skåp och lådor. Vilken lyx att ha ett kök! Det är mycket vi tar för givet! Bara en sådan sak som rinnande vatten och en diskho…..!

Tio dagar kvar till jul och jag har en stor distans till julhysteri. Jag deltar inte alls. Köper inte en enda julklapp. Vägrar. Hatar köer och en massa folk. Mitt introverta jag slår fullkomligt bakut i folksamlingar och ett köpcenter med en proppfull parkering ger mig kalla kårar. Hu!

Numera är det aldrig folktomt i ett köpcenter. Ingen verkar arbeta längre? Vem försörjer landet egentligen? Var till IKEA en dag för att köpa några smågrejer till köket. IKEA är skräckens ställe då jag känner mig infångad som i något märkligt spel där man måste springa runt i en labyrint för att komma ut. Stod där prick 10 och tänkte att det nog är lugnt en måndag. Lugnt my ass! Det var helt galet med folk och hur långa köer som helst. Parkeringen proppad när jag svettig kom ut därifrån. Märkligt! Det är som jag har befarat. En liten mängd arbetande människor försörjer resten…..

Det bästa som vi har framför oss är den 21 december. 3 dagar innan julafton händer det som jag väntar på och ser fram emot.  Vi går mot ljusare tider. Hur underbart är inte det? Sakta men säkert kommer ljuset tillbaka och livet återvänder till oss stackars mörkertyngda svenskar. Varje år är jag fascinerad av att jag går ur hösten med förståndet i behåll. I år har jag haft mina funderingar på om det ens är möjligt.

Men, här är vi nu och det är några dagar kvar. Klockan är 06.30 och det är fullkomligt kolsvart ute. Att invänta dagsljus är inte att tänka på för då blir dagen för kort till resten jag vill hinna göra.  Det blir – som vanligt – en hundpromenad iklädd pannlampa.

 

Ensam är inte alltid stark…

Collage_Fotor jul

Jul! Den närmar sig. Den där efterlängtade helgen då vi alla med tindrande ögon sitter glada och tacksamma vid ett fullspäckat julbord och bara har det så där otroligt mysigt. Alla är snälla, milda och så oändligt fridfulla i sinnet. Allt är underbart. Alla är samlade och vi lägger upp bild efter bild på vårt perfekta julfirande i sociala medier. Familjen, vännerna, släkten…gemenskapen är total.

Och där sitter du. Kanske är du ensam för att du vill vara det. Kanske är du ensam efter att du har skilt dig, din partner avlidit, av att du inte klarar av att vara social, att du ligger på sjukhus, inte mår bra eller av någon annan orsak. Ensamhet kan vara självvald. De kan vara ofrivillig men oerhört svår att ta sig ur. Kanske besitter du inte egenskapen att själv ta initiativ till kontakt utan tar för givet att ingen vill träffa dig? Kanske har bekantskapskretsen minskat pga flytt, skilsmässa, utbrändhet eller annan sjukdom.

Under högtider som jul, nyår, påsk och midsommar blir ensamheten mer påtaglig eftersom det förutsätts att vi ska ilsknjuta tillsammans under helger som dessa. Tyvärr har sociala medier stor påverkan. Trots att vi är medvetna om att det där otroligt lyckliga vi får oss matade med från omvärlden inte riktigt är sant så påverkar det oss. Känslan av utanförskap blir alldeles extra påtaglig när vi ser andra människor tillsammans på bild.

Många människor har det svårt under julen och en stor grupp vi inte ska glömma och som kan fara illa är barn. Barn som inte har turen att leva i en familj där de behandlas med respekt och kärlek. Barn som inte får fira den där underbara julen som vi vill ha när vi är små. Barn som lever med missbrukande föräldrar. Barn som får se sin mamma bli slagen och misshandlad. Under julhelgen ökar alkoholintaget och det leder sällan till något lyckligt slut.

Finns det någon i din närhet som är ensam i jul? Någon som du tror ”kanske vill vara själv” ? Har du plats vid ditt bord för ännu en så tveka inte att fråga. Du kan aldrig få mer än ett nej men chansen finns att du gör någon väldigt glad. Jag frågade en granne häromdagen, en äldre ensam man, om han hade någon att fira jul med. Det hade han  inte så givetvis får han komma till oss. Vi firar egentligen inte jul alls men lite köttbullar och Janssons frestelse i sällskap av ett gott humör kan vi bjuda på. Han blev glad och jag varm i hjärtat.

För dig som känner dig övergiven eller  behöver någon att prata med så finns här ett antal nummer du kan ringa. Tveka inte att göra det.

Hjälplinjen (f.d Natinoella Hjälplinjen), 0771-22 00 60
Öppet Måndag – Söndag 13.00 – 22.00
https://www.1177.se/Om-1177/Om-Hjalplinjen/

Jourhavande Medmänniska, 08-702 16 80
Öppet varje natt 21.00-06.00
jourhavande-medmanniska.com

Röda Korset, 0771-900 800
Öppet alla dagar 14.00-18.00
redcross.se

Jourhavande Präst, 112
Öppet varje natt 23.00-06.00
Svenska kyrkan

Föräldrartelefonen, 020-85 20 00
Öppet Måndag – Fredag 10.00-15.00
Svenska för psykisk hälsa

 

BRIS för dig upp till 18 år, 116 111
Öppet Måndag – Fredag 15.00-21.00, Lördag – Söndag 15.00-18.00
BRIS för dig upp till 18 år

BRIS Vuxentelefon, 077-150 50 50
Öppet Måndag – Fredag 10.00-13.00
BRIS Vuxentelefon

RFSL Brottsofferjour, 020-34 13 16
RFSL Brottsofferjour

Kvinnofridslinjen, 020-50 50 50
Öppet dygnet runt
Kvinnofridslinjen

Vi har även en annan sorglig baksida av vår välfärd som ökar drastiskt varje år. De hemlösa. Gamla hemlösa människor som lever på gatan, i tunnelbanan eller på en parkbänk. Vi kan blunda och inbilla oss att det är självvalt, låta bli att läsa om dom, tycka att de väl kan söka sig till någon annan stad och försöka få ett hem där men……faktum kvarstår. I Sverige har vi nästan 2000 hemlösa över 65 år och över 33000 totalt. En skam för våra politiker och ofattbart att sätta sig in i. Tanken att inte ha ett hem är svindlande och plågsam.

Som avslutning på det här inlägget vill jag därför ge dig ett par tips på de bästa julklappar som du kan ge! Ett kvitto på att du har bidragit till att ge hemlösa ett drägligare liv.

http://www.viddinsida.nu/ge-en-gava/ 

https://stadsmissionen.se

 

 

Starka armar är bra att ha…

IMG_E7060

…..och nu kommer det! Ju äldre vi blir desto viktigare är vår muskulatur. Ja, usch vad jag tjatar. Men, det är sant. Muskler har inte enbart med utseendet att göra utan fyller en funktion.

Redan i 30- årsåldern börjar man att förlora muskelmassa. Om man inte gör något för att förhindra den utvecklingen, så kommer en vuxen man från det han är 30 år i snitt att förlora cirka 3 kilo muskelmassa per årtionde. Det innebär att man som 60-åring kommer att ha förlorat hela nio kilo ren muskelmassa om man inte gör något aktivt för att undvika det. Scary? Och du, det är plågsamt sant!

Det här kan vi förhindra. Fysisk aktivitet bromsar förloppet! Man kan säga att vi genom träning bromsar det muskulära åldrandet. Vårt kronologiska åldrande är det inte så mycket att göra åt men vi behöver inte bli klena och orkeslösa varefter åren går.

Det här är förstås ett val vi gör. Jag sätter ingen stämpel på den som väljer att inte träna. Här kommer ju de här ursäkterna som regel in. Du vet…jag har ju ont i ett knä, eller en arm, eller en fot….och det är för varmt, för kallt, det regnar, det snöar….och vi har inte tiden. Just det där sista är en ursäkt som jag har hört så många gånger. Jag har inte tid..

Jag har alltid haft tid. Även då jag verkligen inte hade tillstymmelse till tid. Det viktigaste vi har är vår hälsa. Och vi har inte tid…? Kroppen som ska bära oss in i det sista har vi inte tid med. Den får kanske hygglig kost i bästa fall men för övrigt så får den klara sig själv där med alla muskler, senor och annat tjafs innanför skinnet. Vi har ju annat för oss. Ja, som att…..titta på TV, surfa på nätet, titta på lite mer TV osv…..

Vad jag vill säga är – ta tag i fysiken innan den sviktar! Om vi blir sjuka så kan vi klara det bättre med en stark kropp. Får vi förslitningsskador i knän, höfter eller någon annanstans så får vi mindre ont om vi rör på oss. Rörelse är liv. Amen.

Livet går fasansfullt fort och väntar du på det där ”sedan” eller motivation så är du körd. Sedan, i morgon, på måndag, efter jul, efter semestern kommer aldrig att bli av. Börja idag. Nu! På stubben. Motivation kan man inte vänta på. De dagar då den råkar infinna sig får man surfa på vågen men de andra dagarna är det viljan som räknas. Utan vilja blir det ingenting av någonting.

Och, vi blir aldrig för gamla för att börja träna. Det går att göra fantastiska förändringar även om du är långt ifrån ung. Kolla in den här mannens Instagramprofil. Han är 69 år!!! Denna bild visar nu och för 4 år sedan. Helt otroligt! Ingenting är omöjligt och våra kroppar är finfina grejer. De går att forma och stärka ända tills vi ligger i träfracken.

Att träna är ett bra sätt att hålla humöret på topp trots att vädret bjuder på nyanser av grått och duggregn. Även om du inte har för avsikt att leta efter dina magrutor så kommer du att få en bättre fysik i alla avseenden med regelbunden träning. Använd din kropp! Det är precis det som den är till för! 😉

 

Varför tränar du så hårt? Ska du tävla i något?

IMG_6775

Nej, svarade jag killen på gymmet. Jag ska bli gammal hade jag tänkt mig! Tanken är att jag ska försöka hålla mig frisk utan höga blodfetter, diabetes och annat skit. Om jag lyckas eller ej får framtiden utvisa men då har jag i alla fall gjort allt för att förhindra förfallet.

Ju äldre man blir desto tuffare får man träna för att behålla – eller skaffa sig – en mer vältränad skepnad. Jag rör mig mycket varje dag och har så gjort i hela mitt vuxna liv.  Jag går långa promenader med mina hundar vilket är just ”rörelse”….någon vidare träning i egentlig mening är det inte. För att en promenad ska ge hjärtat en match måste man gå så pass fort att andhämtningen blir hastigare. Så blir det inte med hundar som vill nosa här och där.

Men, sedan har vi de här timmarna på gymmet. Där kan man antingen såsa runt bland maskiner och vikter för att i varje paus glo på sin mobil eller göra så som jag gör. Jag använder mig av något vi kan kalla aktiv vila mellan mina set. Inget märkvärdigt alls men väldigt få som gör. Ett träningspass för mig kan se ut så här!

Jag börjar sedan ett par månader tillbaka med 20-30 min på en Stair Mill. Det är alltså en trappmaskin där man går i en trappa där hastigheten kan regleras. Jag går i ett högt tempo och de sista 10-15 min kör jag intervall. Då går jag vansinnigt fort i trappan ett par min för att gå långsamt en stund och så köra på igen. Det ger ett rejält pulspåslag och svetten rinner överallt.  Jag skulle gärna löpträna men eftersom en krånglande rygg sätter punkt för den biten i livet är den här trappträningen ett bra substitut. Träningen i trappa är extremt energikrävande, dvs man bränner massor av kcal.

Efter min ”uppvärmning” på trappan så kör jag ett styrkepass. Det kan vara ben, rygg, biceps, axlar eller vad jag har på mitt program. Jag har ett rullande schema så att jag inte belastar samma muskelgrupp varje dag. Egentligen måste det inte vara så många övningar och man måste inte hålla på i evigheter. Grejen är att man ska ha ut någon effekt av det. Det bästa sättet är att använda sig av någon slags superset eller dropset.

Ett superset innebär att man gör två övningar direkt efter varandra utan att vila mellan. Ett exempel till ett superset för samma muskelgrupp är  t ex bicepscurl med skivstång och alternerande hantelcurl. Man kan även välja en andra övning som tränar antagonisten till muskeln som tränades i första övningen, t ex bicepscurls och dips eller någon annan tricepsövning.

Ett dropset fungerar så att du börjar på en ganska hög vikt och upprepar övningen visst antal gånger, tar av lite vikt och fortsätter tills det tar emot, plockar av lite till och kämpar vidare tills du inte orkar mer.

Aktiv vila innebär att du inte sitter och väntar medan dina set utan bestämmer dig för att träna en helt annan muskelgrupp än den du för dagen har fokus på. Tränar du axlar den här dagen kan du lägga in t ex airsquats i din aktiva vila. Airsquats = knäböj utan viktbelastning.

Gårdagens träningspass började med 30 min intervall på trappan. Den här dagen stod axlar och lats på programmet. Jag använde mig av superset med något som kallas hantellyft åt sidan och hantellyft framåt, 12-15 reps x 4 set. Latsdrag med bred och smal fattning 12 x4 och avslutade med ett dropset, bred fattning…tung belastning. Militärpress 8-10 reps x 4 vs räckhäv till failure. Räckhäv ser ut så här!  Mellan varje superset gjorde jag 15-18 airsquats. Inget fjuttande utan rejäla knäböj!

Den här aktiva vilan, dvs i detta fall knäböj, använder jag mig sedan av genom hela mitt pass. I det här fallet blev det flera hundra istället för att sitta ned och glo på en mobildisplay. Viktigt är att ta en muskelgrupp som man inte belastar för tillfället. Kör du ben kan du med fördel träna magen mellan dina set. Inget för den otränade dock utan för dig som vill ha lite mer ut av din stund på gymmet.

Det här är hur JAG tränar. Det är ingen vedertagen sanning eller rekommendation. Jag har en stark kropp och bra kondition. Det här passar mig.  Om det passar någon annan kan jag inte uttala mig om. För att bygga specifika muskler bör man ta kontakt med en kunnig person inom området.

Jag vill poängtera att precis all rörelse är bättre än ingen men om du verkligen vill åstadkomma förändring måste du ta i. Det är viktigare ju äldre du blir. Ditt hjärta behöver få jobba minst 5 dagar i veckan med en förhöjd puls under åtminstone 20 min. Med förhöjd puls menas att du med möda ska kunna prata när du anstränger dig. Kan du utan problem gå och babbla med din kompis så går du/ springer du helt enkelt inte tillräckligt effektivt. Våga utmana dig själv. Din kropp är starkare än du kan ana….!

Jag är utan tvekan i mitt livs bästa form. Då har jag ändå tränat hela mitt liv. Nu är jag 60 år fyllda och känner mig oövervinnerlig. Det är förstås inte sant men känslan är härlig och ger mig ett stort välbefinnande. Den är viktigast av allt. Känslan. Endorfinpåslaget som ger lyckorus och harmoni. Träningspasset som ger skön träningsvärk och lusten att träna mer. Lyckan att orka och få vara frisk. Det är förstås inget evigt tillstånd men jag surfar på den vågen idag. Vad som händer i morgon får visa sig. Carpe Diem – en klyscha, men alldeles fruktansvärt sant!

 

Om jag ändå kunde ringa mamma….

IMG_20180324_0001

Bara slå hennes nummer och få höra den där vänliga stämman…Hej, min lilla flicka, hur mår du? För en mamma är man en ”liten flicka” även om den tiden är passerad för flera decennium sedan.. Jag påpekade ständigt att jag faktiskt börjar bli en gammal kärring men hon försäkrade mig att i hennes ögon var  jag bara hennes lilla tös.

Jag kan inte ringa mamma. Hon är borta. För alltid. Det är nu 8 månader sedan våra vägar skildes åt. Hon slöt sina ögon för sista gången och lämnade mig kvar. Det är oerhört svårt att ta in. Ibland går det flera dagar utan att jag direkt tänker på henne men så kommer de där stunderna då det knyter sig i själen, bröstet och hjärtat och jag saknar henne så vansinnigt.

Jag saknar min livslånga vän. Min allra bästa vän. Den som älskade mig villkorslöst i alla lägen och som alltid fanns där i sorg och glädje. Min själsfrände som jag kunde tala om precis allt och inget med. Hon var intresserad av allt jag gjorde även om det inte var något speciellt. Vi pratade om vardagliga ting som ju ingen annan levande varelse vore intresserad av utom en mamma.

Älskade lilla tant. Om du bara visste hur jag önskar att du kunde sitta här vid mitt köksbord och dricka kaffe ur mina blommiga koppar. Vi skulle ha färska frallor med Bregott och Herrgårdsost. Det var din favorit. Jag skulle visa dig min senaste hobby och du skulle säga att allt var jättefint fastän jag vet att du avskydde lullull och krusiduller.

Vi skulle gå in i vardagsrummet och titta på din orkidé som du fick av mig och min dåvarande sambo för 35 år sedan. Den blommar! Trots att den numera bor hos mig. Jag är inget bra på orkidéer. Förstår mig inte på de där stela konstiga blommorna. Ska de ha vatten eller inte?

Du skulle få det finaste armband jag någonsin gjort. Ett blått. Du älskade blått. Jag älskade dig! Min fina, snälla och helt fantastiska mamma. Idag saknar jag dig så att det gör ont. Din aska finns i minneslunden men…..du finns inom mig. Alltid.

29137020_1996955270567096_5175761064301690880_n

Har du höjt din puls på sista tiden?

new-life-e1386882688480

Ja, inte för att du blivit förbannad och högröd i ansiktet eller sprungit för att hinna till bussen… utan rejält höjt pulsen? Vet du att det är en förutsättning för att ditt hjärta ska må bra? Så här är det!

Många tror att all rörelse under dagen räknas men det du måste göra är att höja intensiteten från vardagslunken till en betydligt högre nivå i 30-40 min PER DAG. Det ska vara så pass intensivt att du blir lätt andfådd och har svårt att prata samtidigt. Alltså, en slapp promenad med djupa diskussioner är inte tillräckligt.

Varför är det så viktigt? Se konditionsträning som styrketräning för din kropps viktigaste muskel, nämligen ditt hjärta. Hjärtat behöver jobba för att du ska må bra! Eftersom hjärtat är en muskel blir det starkare när det tvingas jobba hårdare. Förmågan att pumpa blod blir större och det gör att hjärtat kan slå färre slag och ändå få ut samma mängd blod, som bland annat transporterar näring och syre. Enkelt sett kan man säga att när hjärtats arbete blivit mer effektivt har du fått bättre kondition. Rent medicinskt är kondition ett mått på kroppens förmåga att ta upp och transportera syre i kroppen.

Den vanligaste åkomman vi har i välfärdsländer är högt blodtryck. I vissa fall kan man inte hitta någon hälsoorsak till högt blodtryck. Vi har det helt enkelt i våra gener. Men, i de flesta fall så beror det på vårt sätt att leva. Rökning, övervikt, för mycket alkohol, stillasittande, stress….

Har man alltför högt tryck bör man inte anstränga sig FÖR mycket. Samtidigt som det är motion som krävs för att få ner det. Då kan medicin under en period vara bra för att bryta den onda cirkeln. Vissa personer kan behöva medicin under längre tid.

Vet du vad ett för högt blodtryck gör med din kropp? Ett högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete, och på sikt skadas kroppens blodkärl. De blir styvare: kärlväggarna blir hårdare och mindre elastiska. Det bildas också lagringar – som består av fett, blodkroppar och bindväv – på blodkärlens insida. Högt blodtryck ökar risken för hjärtinfarkt och stroke. Med blodtryckssänkande medicin sänker man risken för stroke med ca 30% och för infarkt med ca 10 %. Man har alltså allt att vinna på att försöka ändra sin livsstil om man inte redan har gjort det ifall man lider av högt blodtryck.

Då var det den där förhatliga cardion. Den där dagliga motionen som så många har jättesvårt att få ändan ur för att göra. Det är för tråkigt, för varmt, för kallt, det regnar, det snöar, det är halt, du har ont, du är för trött, du har inte tid, det är trist på ett gym, det är trist att gå, du ska börja i morgon…nej, på måndag…eller efter jul…..osv i en never ending story! Det finns bara ett enda sätt att ta tag i det här! Bestäm dig helt enkel!

Bestäm att du varje dag ska svettas. Utan undantag! Vinn över din olust! Få den här halvtimmen som precis alla har tid med att bli rolig. Sätt på en ljudbok, lyssna på rock, pop, dansband eller vad du går igång på.. men gör det. Idag! Vi tränar idag för att leva i morgon. Det går inte att skjuta upp.

Tycker du allt är tråkigt? Precis allt? Du kan gå i ett hastigt tempo, cykla, simma, dansa, rida, köra träning i grupp, jogga…….möjligheterna att få upp din puls är oändliga. Grejen varför det inte är kul är att du har bestämt dig för att det inte är det. Du tänker inne i ditt huvud redan innan du tar första stegen att det kommer att bli trist. Hjärnan är lydig och ställer upp på det du önskar. Programmera om dig! Ha en positiv tanke om att det här nya livet när du faktiskt tänker ta kommandot över dig själv, blir kul! Det är nämligen det som händer!

I och med att du börjar röra dig så får du någonting bra att hoppa runt i kroppen som kallas endorfiner. Det är kroppens eget ”måbra” hormon som frigörs när vi gör något riktigt roligt eller vid ansträngning. Så småningom blir du lätt beroende av de här kickarna och det gör dig mer motiverad att utföra träningen. Endorfiner gör dig glad! Bara det vore tillräckligt för att jaga upp precis alla från TV-soffan i dessa tider när stora delar av människoarten knaprar antidepressiva tabletter som om det vore godis.

Med din konditionsökning så minskar oviljan för den här träningen som du kände innan du började. Det går lättare och lättare. Du kan öka på belastning, hastighet eller tid.

Jag har alltid motionerat. På något vis. Det jag har gjort sedan 12-årsåldern då jag fick min första hund är att gå. Jag har promenerat dagligen i 48 år. I stort sett utan undantag utom då jag varit riktigt sjuk. Jag går fort av naturen och håller ett bra tempo men, utöver det har jag sysslat med alla former av konditionsträning. Jag tycker att det är kul. Med åren har jag ledsnat på en del saker. Hatar spinning t ex. Det är verkligen något jag har ”gjort färdigt”. Jag kan tyvärr inte springa längre pga min rygg men det finns andra möjligheter. Det finns alltid någon träningsform som INTE gör ont. Man måste bara hitta den.

Idag är jag 60 år gammal. Jag har haft lite skavanker på vägen men känner mig i min livs bästa form. Det är möjligt – och troligt – att även jag kommer att drabbas av sjukdom men med en bra grundkondition kan jag tackla ev kommande bakslag lättare.

Hoppas att jag lyckades motivera dig att ta dig ur soffan. Livet blir så oändligt mycket roligare när vi orkar mer. Själv ska jag ta och äta frukost nummer två. Efter den är det dags för en hundrunda och dagens gympass. Det kommer att bli en bra dag…

Och mörkret sänker sig ned…

IMG_5003

Mitten av oktober. Det är kolsvart nu när jag går upp. Det är precis nu jag måste hitta alla möjliga trådar att hålla i för att inte förlora livsgnistan. Mörkret är svårt att stå ut med. Inte för att jag är mörkrädd utan för att det helt enkelt är obekvämt. Och, det tär på själen. Vi är inte gjorda för mörker. Hjärnan vill ha ljus för att må bra och för att vi ska vara glada. Tack och lov har vi en fin och solig sommar bakom oss så förhoppningsvis har vi lite D-vitamindepåer att ta utav.

Jag har ett par veckor med halvdassig träning bakom mig. Detta pga en krånglande rygg….som vanligt. En semestervecka utan att göra ett dugg förutom att ligga på stranden  resulterade i ett massivt ryggskott som inte gav sig av i första taget. Nu, två veckor senare, kan jag gå obehindrat och sätta igång igen. Det slår aldrig fel. När det känns som allra bäst så blir man puttad i diket.

Det är just den här biten att kravla sig ur diket som kan vara lite bekymmersamt. Det vore så enkelt att bara ge upp. Det är tungt att sätta igång igen. Jo, för mig också. Även om jag tränar i stort sett varje dag så är 14 dagars uppehåll ett elände. Jag är inte 20 år längre och det kan jag lova är mycket kännbart när kroppen inte rör på sig under en period.

För mig är träning ett måste. Jag tappar livslusten när jag inte rör på mig. Allt blir trist. Jag behöver endorfinpåslag. Utan det är jag en riktigt otrevlig person. Sur, arg och lättretlig. Utan min dagliga dos av rörelse så blir allt lidande. Jag äter inte som jag ska och det åker ned allt möjligt i foderluckan som inte borde åka ned där alls. Jag blir onyttig helt enkelt. Hela jag! Jag gillar inte den kvinnan alls! Hon hör inte hemma här.

Med ett dagligt pass – eller två – med pulshöjande aktivitet så händer följande i kroppen:

Konditionsträning ökar din kropps förmåga att använda fett som bränsle.
Du ökar din lungkapacitet och minskar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar
Blodtrycket regleras och normaliseras
Träning stärker och förbättrar immunförsvaret
Risken att utveckla diabetes typ två minskar
Alla dina inre organ blir starkare
Den ökade blodcirkulation leder till en ökad näringstillförsel till alla celler i kroppen
Benstrukturen stärks, ditt skelett blir starkare vilket minskar risken för benskörhet
Träning minskar spänningar och stress
Du minskar risken att drabbas av flera olika cancerformer
Din hud och ditt hår får en bättre lyster tack vare den ökade blodcirkulationen
Du blir piggare och orkar mer
Du minskar risken att drabbas av vissa typer av depressioner
Träning lindrar många former av smärta
Du förbättrar ditt självförtroende
Du sover bättre på nätterna……..

Ja, det där visste du väl redan! 😉 Det kan dock vara bra att tänka på ibland. Det är ALDRIG för sent att styra upp mot ett nyttigare liv. Igår finns inte längre och vi kan bara se framåt. Hur vi levde under helgen eller veckan innan är ointressant. Det är idag som gäller och dagarna efter denna.

Jag är inget hälsofreak som lever på idel grönsaker och inte äter något skrot. Jag älskar kaffebröd, choklad, vin och jag gillar att äta mycket mat. Jag är dock tillräckligt intresserad av att hålla mig frisk och hyfsat mobil så lusten att äta kan aldrig ta över mitt liv. Lusten att tugga eller stoppa in godsaker i munnen kan aldrig bli mer intressant än att leva. Äter vi för mycket i förhållande till hur mycket vi rör oss så får vi hälsoproblem. Förr eller senare. Men, det visste du ju också! 😉

Nu är klockan 06.05. Jag ska strax ta en promenad med de små kortbenta. Pannlampan är laddad. Den är min bästa kompis de kommande 180 dagarna av höst och vinter. Usch, det där lät inte helt kul. 180 dagar innan naturen ser ut som på dagens bild……

 

Och så tar vi morgongympan….

Grått och trist. Fy så fort det blev höst. Jag har redan ledsnat! =(  För mig finns endast en sak att göra för att inte deppa ihop och det är att röra på kroppen. Först en hundrunda, sedan mot gymmet. Min dagliga endorfindos.

En halvtimme i trappmaskin och sedan styrketräning. Axlar och triceps denna dag! Mot en starkare höst. Japp, så är det!